Apropå valtider, valsystem och parlamentarism är ju steget inte så långt till en diskussion om hur det brittiska överhuset fungerar. De kan egentligen inte göra annat än skjuta upp ett förslag från underhuset högst ett år. (Dock inte budgetförslaget.) Som ett slags vänförening till parlamentet kan de komma med goda råd och slå larm om ett förslag verkar alltför galet. Dessa lorder har gott om tid, är ofta rätt kunniga och verkar numera inte alls vara den samling stockkonservativa typer som man (eller i alla fall jag) trott. Lordutnämningspolitiken lär ha varit nyskapande, sägs det.
Här ser vi TV-seriens Sir Appleby som lägger fram ett förslag för den skeptiske Jim Hacker. Den politiske sekreteraren Bernard Wooley lyssnar uppmärksamt.
Redaktörn påminde om en episod i boken Yes Prime Minister, där statssekreteraren Sir Humphrey Appleby ondgör sig över en ledamot av underhuset, som uppträtt berusad, vilket på engelska ofta uttrycks som att någon är ”drunk as a lord”. Premiär-ministern, Jim Hacker, föreslår genast att man ska utnämna olycksfågeln till lord: ”Yes, shall we make him one?”
Vilket får mig att tänka på historien om en åtalad som försökte försvara sig inför domstolen med att han varit så berusad att han inte mindes något: ”I was drunk as a judge!” Varpå domaren undrade om han inte menade att han var ”drunk as a lord”. Och brottslingen svarar snabbt: ”Yes my lord!”
Vilket i sin tur leder till en diskussion om vad man är berusad som på olika språk. ”Full som en alika” på svenska. Det sägs att det kommer sig av att alikor, eller kajor, tydligen gillar mäsk, överjästa bär och liknande. Förr, när kajorna hade lättare att komma över sådant, sågs de ofta ragla omkring, kraftigt berusade. Fyllkajor. I Frankrike är det trastarna som fått motsvarande rykte, för att de äter överjästa druvor: ”soûl comme une grive”, full som en trast. Jodå, man kan också vara full som en polack på franska – soûl comme un Polonais – men det tycker jag låter lite fördomsfullt.
Ja så har vi borstbindarna, då. Som super, röker och svär. Men supandet är nog ursprungsuttrycket, lånat från tyskans wie ein Bürstenbinder saufen. Bürsten betyder både ’borsta’ och ’supa’ . Men vad är man full som spanska? På portugisiska? Swahili?
Är det därifrån vi har fått uttrycket ”borsten” om alkohol? Kul med uttrycket ”drunk as a lord” som jag aldrig stött på trots att jag läst en hel del engelska böcker när det begav sig.
Det verkar vara lite samma tanke på svenska och tyska. Det finns ett gammalt svenskt uttryck för snaps: ”magborstare”. Svårt att veta om det utvecklats parallellt eller om tyskan påverkan på svenskan.
Jag glömde skriva att i ”borsten” ska tonvikten läggas på den första stavelsen.
Ingrid
Ja, jag funderade på det där mer bórsten och bòrsten. Egentligen är det ju betoning på första stavelsen i båda fallen, men akut när det gäller borsten som i sprit och grav för borsten som man borstar med. Tänker mig att bórsten kan vara tyskinfluerat, för i tyskan finns ju ingen grav accent.
När du säger det är det ju helt sant med tonvikten. Fast med ett engelskt uttryck är det ju ”even stress” på tingesten man borstar med. Kul att du hade hört borsten=sprit, tror inte att jag hört det sedan jag var ung…
Denna morgon kom jag på mig själv med att alldeles oprovocerad använda ordet ”bekaja”. Jag använde det när jag skulle karakterisera en diskussion om olika lamptypers förträfflighet och odito. Så här: ”den här debatten bekajas av ena partens ovilja att hålla sig till fakta” (jag menade att den andra idioten* dels var dåligt informerad, dels ljög).
Jag bad genast om ursäkt. Jag brukar inte använda ord som känns främmande och där jag inte har en aning om bakgrunden. Och nu var jag till och med osäker vilken preposition som kunde passa. Alternativ till ”av” skulle i så fall vara ”med” och då kanske konstruktionen skulle bli ”den här debatten är bekajad med ena partens ovilja att hålla sig till fakta”
Nu vänder jag mig alltså till en bredare publik med frågan: Hur ska man använda ordet ”bekaja”? Med följdfrågan: Ska det användas överhuvudtaget?
*Vänligen undvik fråga vem den ena idioten var.
”Med” är helt rätt i detta fall. Bekajad kommer från kaj och handlar om allt besynnerligt som kan drabba en stad eller ett land till följd av båtar som lägger till vid hamnen. (OBS, lite slarvig etymologi där, som grundar sig på Hellquist, men ändå mer än ett korn av sanning.)