Sista juni och halvårskoll. Det ska bli intressant (i alla fall för mig) att se hur det gick till när detta halvår bara försvann i ett nafs.
JANUARI. Nyårsdagen – ungefär samma temperatur då, som nyss på midsommarafton!
Och här är en januaribild på den där ladan som jag har fotograferat då och då de senaste sex, sju åren. Den har klarat sig ganska bra trots allt. I alla fall med tanke på att jag började fotografera den för att den då såg ut att falla ihop vilken dag som helst.
FEBRUARI. En tur till Brasilien och Sao Paulo för att hälsa på yngsta dottern. Medan hon jobbade på dagarna hann jag utforska Sao Paulos alla trevliga parker och museer – det finns gott om sådana – men en del var stängda för förberedelser inför fotbolls-VM. Här är ett museum i den stora Ibirapuera-parken, där jag hejdades i porten. Blir klart till VM, sa man. Undrar om fotbollspelarna och fansen hittar dit.
Vi hann med en utflykt upp i bergen också med scenerier som tog andan ur en. Om man fortsätter på den här vägen kommer man till något som skulle kunna vara förebilden för Körsbärsdalen i Bröderna Lejonhjärta.
Jag tog ingen bild från Körsbärsdalen eftersom vi passerade den till häst och då är det inte så lätt att fotografera alla gånger. Men här har vi i alla fall tagit en paus vid en liten sjö. Hundarna vilar i skuggan, hästarna betar i solen. Och vi tog en simtur i den lagom varma sjön före lunchen.
Vid lunchen berättade guiden, Christobal, att det bor kapybarer där vid sjöändan. Det tog ett tag innan jag förstod att det var jätteråttor som jag eventuellt simmat med! De är visserligen fridfulla vegetarianer och gräver ner sig vid strandkanten om de blir störda, men jag kunde ju ha klivit på en när jag gick i och upp ur vattnet! (Hej Eva!) Sol och varmt hela vistelsen, men vad hjälpte det när jag sedan kom hem till det förkylda Sverige.
MARS. Såvitt jag kan se blev mars en förlorad månad för mig. Förkylningar, influensor och halsfluss avlöste varandra. Inställda möten, återbud och missade evenemang, nästan inga långpromenader.
Här är en av mina få bilder från mars, ett hus som fick mig att tänka på Carl Bildt.
Jag lyckade ta mig till några utställningar i alla fall, en dålig (Blockholm på Arkitekturmuseet), en ett par bra (Natalia Edenmont på Sven-Harrys och Robert Frank på Fotografiska). Robert Franks bilder finns bland annat i boken Americans.
APRIL. Betydligt bättre, influensaperioden över, ett par artiklar skrivna och framförallt slapp jag tacka nej till alla roliga tillställningar – mars-april är födelsedagssäsong hos oss (också!).
Här är en bild på min trevliga efterträdare på arbetarrörelsen arkiv och bibliotek, som jag intervjuade i april.
Efter många år på Riksdagens arkiv och bibliotek har hon bytt upp sig till enskilda sektorn. Hennes specialitet är annars medeltiden, men i arkivvärlden är vi mycket flexibla av oss och arkiv är arkiv, oavsett när de kommit till.
Och så blev det påsk och fullt i husen på landet, fint väder och fnittriga påskkärringar. Samt den årliga konstrundan med 16 olika öppna konstnärsateljéer och utställningar. Bland annat Pernilla Nymans farliga Dalahästar. Hotfulla med blottade tänder, ett dalahästhuvud som trofé på väggen. Eller varför inte ett skinn från en dalahäst framför brasan!
Men ladan, ack ladan…
MAJ. Arkivkonferens i Visby och några fina extradagar på Gotland.
Här har vi en liggare för de olika gårdarnas öronmärkning av fåren, som vi fick se under en visning på Arkivcentrum i Visby. ”Här i våra arkiv kan man nämligen ägna sig både åt slakt- och släktforskning”, sa guiden.
Sedan vårbruk och sjösättning av båten. Det gick att simma i sjön i mitten på maj. Bad- temperaturen var nästan uppe i tjugo grader i slutet av maj innan det vände neråt igen.
Där det tidigare stod en dunge björkar (gamla och ruttna) ska det nu bli gräsmatta.
JUNI. Regnperiod. Med en och annan solglimt, visserligen. Här vågar sig Pysseliten i sjön under ett improviserat besök. Modigt. Jag beslöt att ”vänta lite” och det gör jag än…
Vi klarade i alla fall att äta midsommarlunchen utomhus (med filtar och ytterkläder) och regnet höll sig borta under själva midsommarfirandet. Men nu måste man hitta på inomhusverksamheter.
Det blir till exempel ommålning och ommöblering; aktiviteter som några av oss är väldigt förtjusta i (och andra något mindre förtjusta, även om de kan medge efteråt att det blev rätt bra).
Den här hallen målade mamma i vad hon trodde var en mild grågrön ton. Eftersom hon hade grå starr när hon målade, såg hon inte att färgen egentligen var alldeles karamellfärgsgrön (på bilden ser den nästan mild ut, men det var den inte!).
När hon sen opererades för sin starr såg hon ju att det inte alls var den färg hon tänkt sig, men det blev aldrig av att måla om. Men nu är det gjort!
Jaha, det var det halvåret, det! Men det finns många fler halvårskoller. På Annikas sida hittar man hela listan. Och så här mår ladan i juni:
PS. Hallen här ovanför blev inte bara ommålad utan också lite Feng Shuiad. Och apropå det har följande lilla bild hamnat på vårt kylskåp.
Snyggt jobbat, med målningen alltså. Jag gjorde tvärt om, dvs målade vitt före operationen och inser nu att det är kritvitt, inte så kul.
Men det blir ju väldigt ljust och fräscht med vitt i alla fall!
Viktoria stod för det mesta hallmålningsjobbet, för övrigt.
Hyrde i många år ett hästbete där det stod en STOR fallfärdig lada. Vi kallade betet ”lutande ladan”. Efter några år blev vi tvungna att inhägna den med ett eget elstaket för att inte hästarna skulle komma för nära. Slutligen fann bonden för gott att riva åbäket. Då visade det sig att den var VÄLDIGT stadig och det var ett elände att få omkull den. Han var synnerligen förtretad över slitet.
Önskar att jag varit lika bra på att dokumentera förfallet som du! Allt jag gjorde i den vägen var att måla av ladan på en T-tröja. Hästarna finns också med på bilden men mest stolt är jag över en blå prick som föreställer baljan med saltsten.
Men har du MÅLAT en T-shirt med lada och hästar och saltstensbalja och allt? Det vore väldigt kul att få se en bild på den!
Eftersom jag började fotografera ladan för ett par datorer sedan har jag dålig koll på när jag egentligen började, men nog är det mer är fem år sedan. Kan det vara tio? Hursomhelst är den mer långlivad än jag trodde när jag började. Liksom er lutande lada tydligen.
OJ, vad läckert med resan till Brasilien. Vilken upplevelse det måste ha varit!! AVIS!!
Skulle så gärna resa dit.
Och ladan. Lite deppigt med allt sånt, men kul att du dokumenterar den.
KUL att du var med på halvårstemat. OCH vi kör igen i december!!
Brasilien är ett väldigt trevligt land att besöka. Så avspänt, vänligt, livligt och mångsidigt.
Kul att fredagstemat överlever som halvårskoll, tycker jag. Vi är ju några som fortsatt med lördagstema (fast nu är det sommarlov). Väldigt roligt med denna stafett som pågått i åratal!
Rätt intressant med ladan! Den kommer inte alls till sin rätt när det är så mycket grönt omkring. Din resa till Brasilien måste ha varit väldigt spännande samtidigt som det måste ha blivit ett kärt återseende med dottern. Visste inte att du red faktiskt.
Hallen blev väldigt fin – jag skulle också vilja måla om våra ”bastuväggar” hemma, men Kent vill inte höra på det örat. Fina breda golvplankor också. Bilden skulle kunna platsa i något inlägg ”Före – efter”.
Ingrid
Just do it! Jag har kommit på att det är inte själva idén som andra (läs redaktörn) har invändningar mot utan mera allt bök och stök och den något ovissa utgången. I samtliga fall då jag målat om/möblerat om/tagit bort något/lagt till något i hemmet har jag mött motstånd innan och fått beröm efteråt!
Gläder mig särskilt åt att det där plågsamma vävförsöket som hängde i hallen är borta nu.
För det är det väl?!
Och jag vill inte ha tillbaka det.
Jag tror du menar den som hängde i köket och sedan flyttades till fd biblioteket på övervåningen när vi satte upp småskåpen innanför dörren till köket. Den har nu fått flytta tillbaka till köket, eftersom det lilla överskåpet flyttat till boden; det behövdes inte när det blev utrymme i stora skåpet i hallen eftersom samlingen med lp-skivor, som stod där fått flytta till skrubben bakom murstocken i biblioteket. Så den väven är faktiskt tillbaka på sin plats! Och fin är den, dessutom.
Du har bättre bilder att sätta där.
Den är jättefin! Say after me: DEN ÄR JÄTTEFIN!
Kanske dags att summera litet. Vid nyår så har jag oftast glömt vad som hände i början av året…
Kul att läsa om ditt halvår, det ger mig en bra bild av vad som rör sig runt dig… ;-)
Tack!
Sätt igång och summera vettja! Det är riktigt intressant att se dels hur fort man glömmer, dels hur man stuvar om händelserna i minnet. ”Va, var det i år? Jag trodde det var förra året!” Eller ”Jösses gjorde vi inte det förrän i maj!”
En trevlig Halvårskoll att beskåda och läsa om!
Fortsatt glad sommar!
Tack – och trevlig sommar själv!
En ridtur i Brasilien! Det låter ju hur fint som helst.
Ha en skön sommar!
Och med världens mest lyhörda och följsamma häst, dessutom. Så kul!
Detsamma!
Brasilien… mmm… låter och ser så härligt ut. En till framtidsresa att drömma om fick jag nu. Förkylningar är aldrig roliga men kommer ofta som ett brev på posten när man flugit. Spännande halvår och det blir nog fint med gräs efter björkarna. Det är sååååå synd att vi låter gamla byggnader förfalla som ”din” lada nu gör. Men vacker är den ändå.
Ha det skönt i sommaren, fastän den har kommit av sig… lite sol ska vi få se de närmaste dagarna ändå…
Brasilien är ett väldigt avspänt och trevligt resmål, så det är bara att sätta igång och spara ihop till en resa!
Om den där stackars ladan hade bott i Gästrikland hade den kanske klarat sig bättre. Där insåg man för många år sedan att ängslador är ett väldigt viktigt och typiskt inslag i landskapet och satsade på ett stort ladräddningsprogram. Det borde fler län ta efter. Den sönderfallande ladan hade oturen att födas i Västmanland.
Hej och hå där tittar ju jag upp! Fin bild blev det! Visst har halvåret gått fort, men det har hänt mycket också! Bra att summera lite då och då. Nu ska jag hoppa fram till nästa inlägg. Jag ligger efter som vanligt.