Nu blommar min stackars sista trilliumplanta tappert. Ville bara visa den så att ni förstår varför jag är så förtjust i den. Vitare än vitsippor. Och med de där envisa tretalen: tre kronblad, tre foderblad och tre… vad kan det heta, det som sitter lite längre ner på stjälken… blad? Så enkel och så otroligt fin! Visst gillade jag den väldigt mycket när det var en tuva med trettio- fyrtio blommor, men nu när det bara än en kvar blir jag alldeles tårögt när den blommar och klappar den lite försiktigt på huvudet.
Här kan man se lite bättre hur den är uppbyggd, i tre våningar, var och en med tre blad, därav namnet trillium.
