Men vänta nu, tänker Nobel, det där verkar väl inte så viktigt…
Eftersom yngsta dotterns killes mammas kusins mans bror har fått nobelpris i år följer jag det hela med större intresse än vanligt. Lite insiderskvaller är ju alltid intressant.
Jag får bland annat höra om alla praktiska råd som utdelas före festen till de inbjudna. Ett av de värsta faux pas en karl kan begå denna festkväll är av allt att döma att sätta sig ner UTAN ATT SE TILL ATT FRACKSKÖRTEN FALLER PÅ VARSIN SIDA AV STOLEN. Ja hujeda mig, hur skulle det annars se ut?
Allvarligt, vad håller vi på med. Varför får de inbjudna förhållningsorder om hur manchettknapparna ska se ut och hur frackskörten ska placeras, men ingen information alls om att de kan bli hur uppskörtade som helst av skumma taxiföretag.
Yngsta dotterns killes mammas kusin och make råkade ut för just det – både för manchettknappsinstruktioner och svindyr taxi. När de protesterade mot taxipriset, som var mångdubbelt mer än de betalade förra gången för samma sträcka ryckte chauffören på axlarna och sa att det är dyrt att leva.
När 10 km tar 15 minuter ska det kosta max 320 kronor på storhelger, annars mindre.
Detta är högsta normaltaxan. Det finns bolag som tar det tiodubbla, 3000 kronor i stället för 300 per mil. Det är pinsamt att så många blir så lurade av oseriösa taxiföretag och den där regeln att de måste ha en informationsskylt om priset är helt verkningslös. Med en främmande valuta, i ett stressat läge i ett främmande land är man inte något kritisk konsument. Folk förväntar sig inte att bli så lurade.
Etikettsreglerna då? Ja, mest tycker man väl att det är exotiskt och lite gulligt och är det frack så är det. Så personer som aldrig ens haft en slips på sig i hela sitt liv ska plötsligt leta upp full pingvinmundering. Gissa var. Jo hemmavid, före avresan till Sverige, på den lokala teaterns kostymförråd!
OK, jag har inget emot att man har ”civil högtidsdräkt” som klädkod, men jag tycker i år, liksom förra året och förrförra att männen borde kunna välja klänning i stället för frack om de vill. Mycket bekvämare, färggladare och inte behöver man fundera på frackskörtens placering heller.
”Briljansen skyms av glittret”, skriver Susanna Birgersson i dagens DN, och efterlyser mer fokus på vad det egentligen handlar om – storartade tankar inom vetenskap och litteratur.
Har inte sett spektaklet på förfärligt många år, men det har väl knappast blivit bättre.
Skotska gubbar kan väl ha kilt – afrikanska och indiska har väl kommit i färggranna skynken, men de stackars västerlänningarna får väl lida i sin frack. De slipper fadermördare i alla fall!
margaretha
som är så innerligt
tacksam för att hon
slipper sitta av
den sortens fest
Ja, jag tycker att våra massmedier bidrar till trivialiseringen, eller fjantifieringen. Och uppriktigt sagt borde nobelmänniskorna fundera lite på vad de skickar ut för konstiga förhållningsregler.
Jag råkade slinka med på några nobelfester i min ungdom och då var det rätt avspänt. Men idag verkar det riktigt jobbigt, faktiskt. Men jag måste ju kolla på TV, förstås och vinka åt yngsta dotterns killes mammas kusins familj.
Det blev väl lite väl många väl?
Well, well, lite för mycket väl har nog ingen mått illa av.
Vällevnadssjukdomar? Är inte det lite halvfarligt?
Jo, det förstås. Oj, nu blev det svårt…
Det drabbar ingen fattig, tänkte jag när jag läste om taxipriserna, men alla Nobelgäster är kanske inte rika. Såg intervju från festen med en miljardärska som fick breda ut sig om sin filantropiska sida och jag mådde lite illa.
Det charmiga med såväl nobelpristagare som deras entourage är ju att de är rätt ”vanliga”. Pristagarfamiljen förses med chaufför från Frejs hyrverk, men övriga får klara sig på egen hand. De där jämrans skurktaxibilarna borde bort. Läste om hur någon påpekade för en turist att han just var på väg att kliva in i en taxi som var fem gånger så dyr som den borde vara. Turisten klev tacksam ur bilen och hittade en med normaltaxa i stället, men den dyra taxichauffören började puckla på den hjälpsamme.
Och visst var TV:s val av ämnen lite besynnerligt: diverse juveler, blommorna, maten (okej, det kan man vilja veta lite om), Luciafirande på 30-talet, intervjun med den fullständigt orelaterade miljardärskan och … ja sen såg jag inte så mycket mer.
Apropå frackar så finns det faktiskt en förklaring till de där två fullständigt omotiverade knapparna i ryggen på frackrocken. Det var nämligen så här:
Djingis Khan var ute och red och blev kall om knäna. Då beställde han en rock med vid kjol som gick att breda över knäna av sin körsnär (eller möjligen fru Khan). Men även Djingis fick lov att kliva av hästen ibland när nöden så krävde och när han klev omkring på backen så trasslade han in sig i den där kjolen. Så han bad, troligen fru Khan den här gången, att fixa till det där. Hon sydde i ett par knappar i ryggen på rocken och gjorde hål i framkanten på kjolen. Då kunde han knäppa fast flikarna och röra sig obehindrat. Sedan dess har de där knapparna hasat omkring på herrockarna. De finns t ex kvar på karolinernas rockar – och på frackarna.
Man lär sig hela tiden!
Jag kan gott förstå att det mindre behovet blev extra problematiskt med stora draperier hängande i strålvägen. Otrevligt och ohygieniskt. Jag skulle ha blivit alldeles vansinnig. Jättebra att fru Khan kunde fixa det.
@Kicki: Intressant! Djingis Kkan blev alltså uppskörtad av sin fru!
@SG: Nu väntar vi alla på en rimlig förklaring (eller någon förklaring överhuvudtaget) på den etymologiska grunden till dagen användning av ordet uppskörtad!
Kanske passar att erinra om den gamla berättelsen om kejsaren som hade råkat ut för en farsot som varken sju biskopar eller trettionio lärde kunde råda bot på. En vis man tillfrågades och han sade att man skulle leta reda på världens lyckligaste man och be att få köpa dennes skjorta. Skjortan skulle kejsaren bära och då skulle han tillfriskna och på tredje dagen skulle han vara så frisk att han åter kunde både bedriva hor och supa ner sig ordentligt.
Så det skickades ut emissarier att leta efter världens lyckligaste man. Och när VLM väl hade hittats skulle det köpslås om skjortan. Då visade det sig att VLM inte hade någon skjorta.
Varför nu detta? Jo, helt enkelt därför att ”schurze” (med ett otal stavningsvarianter) var den allmänna benämningen på en kort (kurz) särk, eller linne, som var så vanligt som kroppsskylande plagg under medeltiden. Schurzen var bättre lämpad att använda i jordbruket och var enklare att stoppa ner i de enkla byxor som användes av allmogen på den tiden.
Schurzen var det mest arbetade plagget i en dåtida odalmans garderob och därmed det dyraste. Därav uttrycket ”Det kostar skjortan”.
Att lura av någon stora värden, kanske det dyraste den personen ägde kom därför att kallas ”Jenem den Schurzen abziehen”, vilket på folketymologiska vägar blev ”abschurtzen”, vilket sedermera under inflytande från västfrisiska och engelska dialekter (Folker et al) omvandlades till danska och svenska uppskörta eller i aktiv form skörta upp.
Ser att Hellquist hade sin uppfattning klar redan för länge sedan. I vissa delar är vi faktiskt överens!
Men har man sett! Så här står det ordagrant i Hellquists etymologiska ordbok:
uppskörta i betyd.: ’låta betala
oskäligt, pungslå’, Dalin 1853; bildl. anv. av
skörta upp, uppfästa kläderna, Bib.
1541: upskörta sigh – ä. da. opskjorte,
från mlty. upschorlen = ty.
aufschürzen, till upp o. mlty. schorten, förkorta,
till fhty. scurz osv., kort (se det besl.
skört o. skjorta).
Men han förklarar ju egentligen inte varför det kommit att få den betydelse det har, så tills vidare får väl din förklaring anses ligga vid forskningsfronten.
Han har junte fatta att det är den avkortade särken som så småningom kom att kallas skjorta. Inte heller att skjortan i egenskap av det dyraste plagget var det man inte ville bli av med – det vill säga abgeschürtzt. Verbet är bildat i analogi med abgestürtzt. Känns som om Elof stal showen.
Undrar vad Dr. Cooper skulle ha sagt om detta?
Huh? Cooper? Känns lite som Lottens julkalender. När jag försöker googla fram en förklaring hittar jag mycket besynnerliga figurer.
Han ÄR besynnerlig. Big Bang.
Nog vore det kul om de kunde ha klänning, männen men de kan ju faktiskt redan nu välja folkdräkt. Ylle är nu nice. Balklänningar brukar ju aldrig ha fickor heller, det är bättre med sånt i dräkter…
Emma, en ny uppgift för dig: fundera ut en fiffig lösning på det där med fickor på balklänningar!
Åh, vill slå ett slag för täck-kjolen här, det är ett underskattat plagg för bägge könen. Samt varna för värre taxiresor; om du landar på flygplatsen i Sofia måste du ta den mindre utgången till höger. Där står det övervägande statligt kontrollerade taxibilar tillhörande firman O.K. Men se upp! Bokstäverna måste vara blå och prickarna röda. Det finns andra färgställningar, och några som har rätt färg men heter K.O. I sådana vill man inte hamna; det lär vara mafiosos som kör.
Täckkjol har jag försökt övertyga döttrar och svärdotter om i många år, men de verkar inte tro mig. Men det kommer nog. En mycket mer praktisk lösning än de överdragsbyxor de föredrar i stället – men som de sällan orkar dra på sig.
Tack för taxitips i Sofia! Ska komma ihåg det nästa gång jag har vägarna åt det hållet:)