Är det någon som sett en liten grupp ledsna Slussendjur? De bor egentligen på Slussen, bredvid Stadsmuseet och ser ut så här. (Ja, lite förvirrade och förvånade, kanske, men är det så konstigt med tanke på vad som händer med deras naturliga miljö?)
Så här års börjar de skifta färg. De kan ha tagit på sig höstpälsen och då ser de ut så här.
Idag är det en stökig byggarbetsplats där de bor, så de flesta har försvunnit. Kvar finns bara två vilsna varelser som mer liknar misslyckade planteringar. Deras ögon är borta och jag misstänker starkt att det är någon sadistisk Slussenmarodör som varit framme. Trots att hela Slussenprojektet ännu inte är beslutat pågår en frenetisk verksamhet enligt den plan som allt fler underkänner.
Och i dag ska frågan om den så kallade ”Nya Slussen” upp i Mark- och miljööverdomstolen. Svenska Dagbladet har en bra genomgång av fallet och de olika tänkbara fortsättningarna på dramat. Jag hittar den inte på nätet ännu (bara denna bakgrundsartikel). Några av de kontroversiella delarna i projektet sammanfattas så här:
Kostnaderna – 8 miljarder enligt beslutet 2010, men många bedömare menar att det blir mer eftersom man inte räknat in den stora bussterminal som ska sprängas in i Katarinaberget.
Terminalen – är i sig ett stort problem, svårlöst brandsäkerhet, längre gångavstånd och dessutom blir den obsolet när tunnelbanan till Nacka byggs ut.
Skymmande kontorshus – utsikten byggs för och det blir en mer sluten plats
Brant stigning – större höjdskillnad mellan Gamla Stan och Södermalm
Åtta år av trafikstörningar – vilket är lågt räknat för detta jätteprojekt
Problem med broöppning – med den nya lösningen måste cyklister och fotgängare vänta på broöppningar om de rör sig i kajnivån.
Själv skulle jag nog lägga till att det verkar vara en sämre trafiklösning. Idag tar dig Slussen från vilket håll som helst till vilken riktning du vill, med hjälp av det fiffiga klöverbladers tre rondeller. I framtiden blir det en klumpig T-korsning, med begränsade valmöjligheter. Yrkeschaufförer (taxi och buss) som jag pratat med är mycket kritiska. Och de som ska in i den framtida bussterminalen är riktigt oroliga för hur det ska bli.
Trots att att Nya Slussen ännu inte fått klartecken är arbetet i full gång och jag förstår om Slussendjuren vantrivs och ger sig iväg. Men jag saknar dem!
Uppdatering 12.30: Beslutet i Mark- och miljööverdomstolen för en stund sedan innebär att ett hinder är undanröjt för det fortsatta byggandet. I en DN-artikel förklaras läget.
Åh nej, men nej! Dessa söta Slussendjur har rymt!
Och de som är kvar har inte ögon! Hur tänker man i de politiska lägren? Djurplågeri!
Hoppas, hoppas det löser sig på allra bästa sätt, trots allt
Kanske de hittat något nytt mysigt hem någonstans och om det ska fortsätta så här kanske vi letar upp dem och flyttar efter!
Jag förstår till fullo era farhågor, ni som bor så nära och drabbas direkt. Fruktansvärt om de skulle bygga höga kontorshus så er underbara utsikt försvann. Det måste ju i alla fall bli många år av trafikkaos medan de bygger om…
Ingrid i Mogata, där enda diskussionen om förändring rör sig om dragning av nytt bredband.
Det verkar inte som om de vågar bygga för vår utsikt, men stökigt blir det och trafikkaos och byggslammer och elände. Eller, som någon sade, kanske riktigt lugnt, när det inte går att köra över Slussen längre!
Bredband är väl bra? Vi kanske får det till vårt land, eftersom det räknas som glesbygd. Då kan man kolla på film, blogga och annat trevligt!
Jag var ju där i söndags … ett typiskt rörigt ställe, alldeles för många intryck för mej. Spanade lite upp mot er balkong. Tove och jag hade besökt Hallwylska palatset och skulle precis tillbaka till bilen som vi parkerat på Liljeholmen. Stockholm är ju bra på det viset, man tar sig lätt hit och dit, utan att för den skull vara rutigt planerad.
Men, du skulle ha kommit upp till vår balkong i stället – eller nejvisstnej, vi var nog på landet då… Men nästa gång!
Hur var Halwylska – något spännande på gång?
Första besöket – fascinerande kvinna den där Wilhelmina! Vi fick en nästan personlig visning (bara fem i gruppen) och en engagerad guide.
Ni kanske rentav träffade på en båsbekant. Nutida svenskt silver ställer ju ut, såg jag just.
Jasså! Så trevligt, men i så fall inte med något nick som jag känner igen. Vi får titta på silvret nästa gång, vi blev alldeles mätta av husets historia! (Jag brukar hellre smälta lite åt gången och komma tillbaka, att klämma ett helt museum i ett nafs ligger inte för mej.)
Särskilt Halwylska, tycker jag, måste smältas bit för bit. Det är ju som ett alldeles gigantiskt smörgåsbord som man bara kan avnjuta i små portioner.
Tittade in på ”nutida svenskt silver” och hittade i medlemsförteckningen min tremänning Theresia Hv. men inte Fias husse.
Och då måste jag ju kolla kusin Theresias smycken med sina finurliga organiska former. Kul!
Oj så fina, detta har gått mig helt förbi! Eller så är det JAG som gått DOM helt förbi…
Du har säkert gått förbi och förbigått dem många gånger (om du passerar Slussen, alltså) utan att upptäcka dem! Det beror nog rätt mycket på att man ser dem i rätt vinkel om man alls ska se dem. Själv såg jag dem inte förrän syrran pekade ut dem åt mig!