Om jag simmar ut i sjön och en snabbgående motorbåt med något på släp (i detta fall någon slags gummibåt med passagerare) kan jag då vara alldeles säker på att jag syns om jag tar en simtur i kvällningen, eller kommer jag att rammas av båten, alternativt strypas av det där repet? Hur bra syns man egentligen i en sådan situation? Det skulle jag väldigt gärna vilja veta, för vi har för vana sedan hundra år eller så, att simma ut till ön mitt emot och sådana traditioner vill man ju inte bryta.
Välkommen till en ganska stillsam blogg
Här bloggar jag då och då om det som faller mig in. Försöken att göra det regelbundet har jag givit upp, men ungefär en gång i veckan kan det bli. Eller var tionde dag. De senaste åren har det blivit en hel del om akvarellmåleri och det kommer det nog att bli även i fortsättningen.
Läsvärt på andras bloggar
- Äventyret framtiden 0
- Beskrivarblogg 0
- Den skrattande språkpolisen 0
- Embryo 0
- Eva Swedenmarks värld 0
- Frostflickan 0
- Kära blogg 0
- Lena i Wales 0
- Lövestam 0
- Nillas medelålderskrisfrågespalt 0
- Om livet runt alvaret 0
- På livets trassliga bastmatta 0
- Paulas pörte 0
- Professorns ultradrömmar 0
- Timmer och masonit 0
-
Inte. Det är mitt svar.
Maken var ute och simmade i stort vatten för några år sen. Då följde jag med med kanoten för att ”vara i vägen” om det kom stora båtar. Dessutom hade han en neonfärgad keps.
Möjligen om du skulle ha en luciakrona med starka ljus a k a lanternor. Men jag tror inte på det heller.
Misstänkte det. Jag har avböjt eskort-eka, eftersom det är de där stilla simturerna på egen hand som jag gillar mest. Luciakrona skulle nog fungera när det blivit mörkt, förstås. Ungefär som när jag inte hittade någon reflex att sätta på mig en sen vinterkväll. Då tog jag en liten batteridriven slinga julgransljus och lindade om mig. Aldrig har bilarna kört så försiktigt som när de såg denna vandrande julgran!
Tror också det kan vara osäkert. I brist på lanternor kanske man bör ha ett entourage av tränade attackdelfiner. Eller så märker man ut sin simväg med bojar.
Åh, en flock delfiner kunde jag mycket väl tänka mig som simsällskap!!
Risken är väldigt stor att du inte syns alls utan att minst ha en flagga eller så på huvudet. De snabbgående båtarna hinner knappast bromsa upp farten tillräckligt om de plötsligt får se ett huvud i vattnet.
Men ska det vara såhär? Att bensinslukande monster ska få mota bort alla motionssimmare längs sjön? Gillar’t inte!
Jag gillar inte heller det! På vår sjö blir avgasoset kvar en lång stund när motorbåtar eller scotrar (på vintern) gasat runt.
Min Oma och Opa älskade att simma på morgnarna och kvällarna i den lilla insjön vid stugan. Verkligen en liten sjö, utan motorbåtar. Men dom lade ut en lina med bojor på som ankrades lite så den skulle ligga kvar. Kan det vara något för dej kanske? Kom överens med båtägaren om lämplig passage för båten, så inga onödiga olyckor händer.
Har funderat på bojar, men problemet är att jag simmar rätt långt. Helst tvärs över till ön mitt emot, men för att undvika monsterbåtarna blir det alltmer längs stranden, förbi nästa och nästnästa (och vissa spänstiga dagar) nästnästnästa granne. Kanske skulle diskutera en simfarled med dem.
Låter klokt.
Nej det syns ingenting, det är bara en stor vit ruta. Men om jag kollar i Chrome så ser jag i alla fall bilden.
Ring till den där motordrivna människan och tala om att du ska ut och simma. Ring ofta.
Jag ser heller ingen bild, men jag använder min padda.
Heh, det blev ju vitsigare än jag tänkt mig. Jämrans bildbehandling som inte funkar i Firefox. Nu är bilden inlagd i Safari i stället.
Det är flera stycken olika motorbåtar och ännu oidentifierade ägare. Ligger vid båtbryggan vid båthamnen. Dags för lite undersökande verksamhet, tror jag.
Ja seeer! Bilden alltså.
Synd att julgranbelysning inte funkar. Hade blivit vackert och er sjö lika berömd som Storsjön. En indiankrona då? Med en fjäder utbytt mot s.k. stingpinne?
Jag kanske ska ta upp frågan med turistansvariga i kommunen. Ett självlysande mystiskt sjöodjur kan kanske locka hit lite turister!
Tror du får tänka om när det gäller eskorteka. Men snabbgående, stinkande motorvidunder borde förbjudas i alla fall.
Nej det går inte för jag simmar mycket, ofta och vid udda tidpunkter då det vore hjärtlöst att till exempel väcka sina medmänniskor med ett : ”Upp och ro, nu ska jag simma!” Och hela poängen med simturen är ju att tassa ner till sjön i gryningen, eftermiddagsvärmen, solnedgången, månskenskvällen etc och glida ut ensam i vattnet. Kanske ska satsa uteslutande på tidiga morgnar, för då verkar sjömarodörerna sova.
Som den tråkmånsa jag är (här i mitt båthus på en pytteliten ö mitt i en fartreglerad farled) måste jag säga att det där med att simma längs med stranden, inte rätt ut, är en av de första punkterna i badvettets grundregler.
Med tanke på att många glömmer hela vettet hemma när de hamnar på en vattenskoter eller till rors i en motorbåt bör man utgå ifrån att man inte blir sedd ens i fullt dagsljus. Här verkar man tom osynlig i roddbåten, tyvärr.
Hej Pernilla och välkommen hit!
Ack ja, du har nog alldeles rätt även om det av flera skäl är svårsmält. Vi har ”alltid” (sedan början på 1900-talet) simmat rakt ut till ön. Att simma längs stranden innebär besvärliga avvägningar när man passerar grannbryggorna, där folk sitter och fikar (eller motsvarande). Man stör, man blir störd, man måste åtminstone hälsa och byta några ord, det blir krångligt, helt enkelt. Så mycket enklare att simma rakt ut. Och så är det storlommen. Den blir klart störd av alla snabba båtar och eftersom den bygger bo nära strandkanten måste det vara besvärligt med allt svall som vattenskidåkarna orsakar. Det är helt orealistiskt, men oj, vad jag önskar att man kunde göra den här sjön till en så kallad ”tyst sjö”!
”Då tog jag en liten batteridriven slinga julgransljus och lindade om mig.”…
Höll på att frusta ut vindruvor genom näsan! Den bilden hade jag velat se.
:) Du anar inte hur effektivt det var! Alla bilar saktade ner farten ordentligt; de var troligen väldigt osäkra på vad det var för farkost de såg i mörkret!