Kulturchefen skriver om mordet på klematisen i sin trädgård. Det är många som är misstänkta och inte ens K-chefen själv är helt fri från misstankar. Själv lutar jag åt självmord (nej, jag menar att jag tror att klematisen tröttnat på livet!).
Mina trädgårdsmysterier handlar mer om indentitetskriser och förväxlingskomedier. Eller kanske tragedier?
Stockrosorna från Åland uppträder förklädda till luktärter.
Äppelträdet som vi satte för ungefär femton år sedan envisas med att vilja vara ett plommonträd. Dessutom dör det också ibland, men bara halva trädet i taget, ibland norrsidan, ibland sydsidan. Sorkarna står högt upp på listan över misstänkta.
Men när någon impertinent person undrade om det var med meningen som jag odlade nässlor i perennrabatten blev jag lite stött: ”Det där är faktiskt en betonika!” (Varför säger man alltid ”faktiskt” i sådana situationer?)
Jag är inte så förtjust i betonika egentligen, men eftersom den i gynnsamma lägen gör sig rätt bra ihop med lysing (som inte heller är en favoritblomma) så får den finnas. Den är rätt lik nässlor i växtsättet, utom när den blommar med sina starklila blommor. Fast nu när jag granskar detta exemplar lite noggrannare i sömmarna måste jag medge att det är mer nässlelikt än vanligt. Och bränns gör den också!
Ah, jag trodde jag var höjd över all misstanke! Midsomer murders fast lite mer bokstavligt. Får se om någon vegetariskt orienterad Barnaby kan kasta lite ljus över det hela.
Alla är misstänkta vet du väl. Och inom kort kommer Barnaby, eller kanske Hercule Poirot att se till att alla samlas i biblioteket och sanningen skall varda uppenbarad!
Läkarna begraver sina misstag.
Arkitekterna bygger penthouse på dem.
Butlern lämnar offren i låsta rum eller i dammen i trädgården.
Amatörodlarna komposterar dem. Så du är nog misstänkt, alltid.
Eller döper om dem. Amatörodlarna, alltså.
Jag tycker för övrigt att MM har chanserat, var det verkligen fyra-fem stycken som gick åt i varje avsnitt förr i tiden? *byter ämne*
Jag har lite samma känsla av att man avverkar folki en allt snabbare takt i Midsomer. Lite som att man inte orkar skapa dramatik på annat sätt än att ha ihjäl folk. Förr i tiden (= fyra fem år sedan) räckte det med ett par tre mord. Nu verkar det gå åt ett halvdussin per avsnitt.
Översatt till trädgårdsdramatik blir det ju rätt illavarslande…
Förklädda gudar har jag hört talas om , men att stockrosorna blev luktärter hör till det otroliga i livet. Fantastiskt vilket frö du fick härifrån:)….här står de små stockrosorna som var på väg och har gula sjukan eller någonting ditåt.
Men antagligen har du i alla fall stockrosor nästa sommar, skulle jag tro
Montalbano är också på väg, hörde jag på tv-n igår, nu när morden i Midsommer har tagit slut
Klart Montalbano måste rycka in, nu när man tagit kål på alla invånare i Midsomer (Mordsomer)!
Visst var det ett fint förvandlingsfrö jag fick, detta år då stockrossjukan grasserar. Men ack de små stackars gulsjuka stockrosorna. Hoppas de piggar på sig!
Montalbano? Är det västeråsbruttan med ostbågar och tofsar?
Du är i rätt härad, populärkultur på TV. Men Montalbano är en italiensk deckare, medan tofsdamen heter något snarlika, Monsanto, kanske?
Jaha, en språklig kurs i svenska skulle knappast sitta fel för min del.Stockrosebarnen som var och är på väg till dig i sinom tid, men så länge de har gulsjukan så får de stanna i karantän:)
Vet inte om du förstår det här överhuvudtaget?;)
Jodå. Alldeles glasklart!
Mina fingrar är bra till mycket men de är absolut inte gröna. Inte ens persiljan har överlevt i år, grannen trodde den hade fått för mycket vatten… Fast vi har två stora krukor basilika som växer som katten. Dem har jag inte lyckats vattna ihjäl. MM gör pesto så vi har till många år framöver.
Vad beträffar MM håller jag helt med. Inga finesser längre som det var förr. Jag lyckades t.o.m. gissa vem som var mördaren i ett av avsnitten alldeles i början, vilket aldrig har hänt förr. Jag har hört att man sparkade den tidigare manusförfattaren för att serien inte var tillräckligt mångkulturell? Vet inte om det är sant. Sämre är den i alla fall.
Förstagången jag sett en betonika. Den måste höra till nässelfamiljen i alla fall.
Dina fingrar är nog till exempel alldeles lysande på att hantera en klaviatur. Eller målarpenslarna.
Men att ta kål på persiljan är en imponerande bravad. Här växter den till monstruösa dimensioner, ser nästan ut som om vi odlar broccoli!
Här är den riktiga betonikan, den med lila blommor. Den på bilden i inlägget var faktiskt (faktiskt!) en brännässla, insåg jag i efterhand… Alltså efter att min impertinenta besökare givit sig av.
Det är nåt med persilja och jädervulen. Att fröna ska ner till underjorden och få tips ett antal gånger innan de anses mogna att ta sig an (ta över) trädergården (anpassad stavning, så kallad synkografi). Ju längre tid det tar innan pedersiljan (se ovan) visar sig ovan jord ju jädervuligare blir den.
Sju gånger ska persiljan av och an innan den får växa ovan jord:)
Midsomer förstås och inte midsommer. Tänkte nog på midsommaren som var