Den där månskenstavlan som jag skrev om igår sätter i alla fall min fantasi i rörelse. Inte för sina konstnärliga kvalitéer. Men för den tänkbara (om än tämligen osannolika) kopplingen till ett par konstnärer.
Tavlan kommer (troligen) från vinden till mitt barndomshem, en före detta skola. När det var skola undervisade Frida Åslund där. Hon var känd på bygden både för sina nymodiga undervisningsidéer och för sin bror, konstnären Helmer Osslund, som hälsade på ibland. De var också samtida med Carl Larsson, som letat sig till Dalarna och Sundborn, några mil bort.
Så om man hittar en målning på hennes vind som är signerad C. L. vad ska man tro då? Man vill ju gärna tro att det är en tavla av Carl Larsson. Kanske en present någon gång då han och Helmer hälsade på Frida, eller hur?
Mot den teorin talar att den inte alls ser ut som en Carl Larsson. Men då skulle man kunna ta fram ett citat av en av hans lärare, som uppmanade honom att: ”Måla en studie, helt enfaldig, så att du måste blygas över densammas brist på originalitet, under det du dock tycker att den ser ut som ett stycke verklighet”.
”Men kolla på perspektivet”, invänder någon, ”stugan är ju alldeles skev”. Visserligen. Men det finns de som hävdar att Carl Larsson egentligen inte alls kunde det där med perspektiv utan alltid utgick från en fotoförlaga när kan målade. Han kalkerade över motivet på akvarellpapper och sedan färglade han det helt enkelt. Det ska vara förklaringen till hans säregna stil, med tydliga konturer, lite målabokskänsla. Så när han försöker sig på en olja blev det som det blev.
Eller kanske någon lyckades kränga en förfalskad Carl Larsson till Frida? Vilket får mig att tänka på ett citat: ”Det här var väl ingen konst”, sa han som förfalskade en Picasso.
Men sanningen är kanske en helt annan, vad vet jag. Gissningar och förslag mottages tacksamt.
Stugan kanske var skev?
Men så trevligt att du stödjer teorin om en äkta Carl Larsson!
Börjar tro att Lesjöforsälgen är en tidig Liljefors. Länk kommer snart.
Självklart! Men säg inget till ägaren, för då blir den dyr!
PS. Lesjöfors – Liljefors, en uttalsfråga bara.
Hur ser C. L. ut? Har signaturen några likheter med andra säkra signaturer?
Funderar över hur perspektivet var i hans tidningsillustrationer, måste försöka hitta någon…
Margaretha
Signaturen ser inte ut som den drivna eleganta C. L. med en ring omkring, skrivet med tunn tuschpenna, utan mer som om någon försökt göra samma sak med en halvbra målarpensel och lite för torr oljefärg. Ingen ring omkring. Men ring hade han inte heller alltid på sina tavlor, tror jag.
Finns det inte en värme och känsla av hemtrevnad i den där tavlan? Ingen kall kuslighet alls där i nattmörkret. Carl Larsson, definitivt!
Ja, vi säger det, tycker jag. Och precis som i antikrundan ska jag naturligtvis inte sälja den. Bara glädja mig åt att den pryder mitt hem. Om än på rätt undanskymd plats.
Ja. Det är alldeles tydligt varifrån Calle fått sina idéer till färgsättning av hemmet. Granens gröna och det varma orange ljuset (obs att jag inte skriver orangea) som välkomnande strömmar mot betraktaren ur fönstret.
Detta är definitivt ett av de grundläggande verken i Calles konstnärliga utveckling. Av stort konsthistoriskt och humanitärt intresse. Detta måste ha tillkommit innan han träffade sin Karin i Grez sur Loing. Kulörerna behölls även efter mötet med Karin, men valörerna lättade.
En intressant iakttagelse är att månens skenbara storlek kan ha gjort Calle extra mottaglig för Karins stora ögon. Just kring det temat arbetas det på en avhandling som i sinom tid kommer på bokhandelsdiskarna. Arbetsnamnet är ”Månas ögon”.
Sälj inte förrän boken kommer! Den kommer att öka värdet på din originalmålning med flera hundra procent. Jag menar förstås försäkringsvärdet.
Bra! Ju högre försäkringsvärde desto bättre! Undrar förresten om det inte är Gopsmors stuga han målat av…
Jag tror att det är ett motiv från Grisslehamn. Eller Alster. Moder Gops tror jag för övrigt aldrig existerade.