Har man turen att bo i närheten av en riktig fiskaffär ska man absolut passa på att köpa färsk skrei så här års. Det är den torsk som vandrar mellan Barents hav och norska atlantkusten. Den är god.
Alternativet är att köpa fryst fisk från samma trakter, vilket vi ofta gjort, men nu får det hellre bli lite mindre fisk till lite högre pris än dubiös frysfisk.
När det är frysfisk brukar jag alltid kolla var fisken är fiskad. Bahrents hav är godkänt för torskfiske, så det är ju OK, tänkte jag.
Dessutom var den miljöcertifierad. Känns tryggt, eller hur?
Men så råkade jag vända på paketet med fryst torsk från Findus. Packad i Kina, stod det.
I KINA!? Det är ju på andra sidan jorden. Hur miljöcertifierat kan det vara? Jag skrev till MCS och frågade vad deras miljö-certifiering innebär och fick svaret att det bara handlar om var fisken fiskats. Om den sedan reser jorden runt innan den kommer till konsumenten är inget man väger in i bedömningen. Det borde man nog göra.
Jag har också skrivit till Findus för att få veta hur det går till egentligen. Jag har inte fått något svar, så jag måste utgå från allmänna uttalanden, i reklam, mm. När man skildrar sitt torskfiske i Bahrents hav handlar det om hur man omedelbart fryser ner fisken efter fångst, för att den ska nå konsumenten så färsk som möjligt. Men hur kan den då packas i Kina?
Ett möjligt svar hittar jag på en webbsida för svenska ungdomar som söker säsongsjobb i Norge. Tyvärr, står det på jobbförmedlingssidan, tyvärr är det ont om jobb i fiskrensningsbranschen, där svenska ungdomar förr brukade kunna få tillfälliga jobb. Så gott som all fiskresning sker numera i Kina.
Det verkar alltså som att man fryser fisken där man fångat den, sedan får den åka till Kina för upptining, rensning och packning. Och så får den åka över halva jorden igen. Det vill jag inte medverka till. Den Kravmärkta frysta fisken har i alla fall lite koll på transporterna. Varje kilo fisk får bara orsaka ett visst mått av utsläpp. Findus frysta torsk är alltså inte Kravmärkt.
Hörni, ska det verkligen behöva vara så här jobbigt att vara konsument? Eller kanske det ska det? Kanske är det vår enda chans att verkligen påverka det som är uppenbart galet.
Uppdatering. Nu fick jag svar från Findus också. Jag väljer hellre fisk som inte turnerat på det där sättet. Så här skriver de:
Torsken fångas i Nordostatlanten, Barents hav. Torsken huvudkapas och fryses omedelbart in ombord på trålaren ute till havs. Den frysta torsken transporteras till en omlastningshamn och går sedan med fryscontainerfartyg till Kina. Den vanliga transportrutten är via Suezkanalen. Den snabba nedfrysningen ombord garanterar att färskheten bibehålls. Det sker ingen försämring av kvaliteten eftersom upptiningen sker i stora vattenkar till strax över fryspunkten, max + 4 grader C. Därefter fileas fisken för hand, packas och fryses in i slutförpackningen.
Det borde man nog göra. Väga in miljöcertifieringen i var den packas, hur långt den reser osv. Dessvärre så reser mat kors och tvärs i världen p.g.a ekonomiska skäl, även mången ekologisk produkt. Det gäller verkligen att läsa det finstilta noggrant innan man handlar. Har i dagarna läst på olika brödförpackningar i affärerna och jag blev skrämd över hur man vinklar till ” sanningar”.
Man får nog lägga mer tid på att handla lokalt. Köpa mer ren och får om det ska vara kött. Ägna mer uppmärksamhet åt vilken slags fisk det är man köper. Äta mer vegetariskt. Omöjligt är det ju inte. Kan rentav bli godare på det sättet.
Renkött är bra, visserligen är renarna får renarna pellets också men det får väl alla djur nu förtiden utom älgar och rådjur. Rennäringen har problem med vargar men den där jobbiga vargtiken körde dom ju till Roslagstrakterna. Där blev fårfarmarna lite irriterade men norrlänningarna brukar ju längta hem och de två tidigare gångerna som vargtiken körts söderut så har hon sprungit hem igen.
Och därmed har jag eventuellt startat en vargdebatt?
Den pågår redan! Fast tydligen i något mer städade former i år, eftersom båda (alla?) sidor lärt känna varandra och varandras argument. Allt enligt ett SR-program som jag lyssnade på bitvis häromdagen.
Alltså, det är ju hopplöst detta med livsmedel. Det är min generella ståndpunkt. Men nu ska jag gå till sängs och följa Karls öden och äventyr i Afrika. Tack för boken en gång till, Karin!
Have fun! Fast jag har fått väldigt olika omdömen om den där Karl. Från ”Åh, tänkt om det funnes sådana underbara varelser i verkliga livet!” till ”Herregud vilken tråkmåns!” Men Strauss-Kahn-episoden skrevs innan SK härmade den i verkligheten, är jag angelägen om att påpeka!
Ju mer man läser på innehållsförteckningar ju mindre köper man! Jag intervjuar fiskhandlaren som kommer hit en gång i veckan och har inte köpt fryst fisk på många år just av den anledning du tar upp.
Torskens resor till Kina var en nyhet för mig. Är inte detta en skandal minst i klass med hästlasagnen? På många håll är det ju svårt att få tag i färsk fisk, men då kommer jag i fortsättningen i alla fall att köpa kravmärkt.
Jag anar att jag är lurad varje gång jag handlar mat. Begreppet Hovleverantör har fått en ny innebörd och charkvaror undviker jag men Pensionären kommer hem med korv ibland.
Det får väl bli renkött och grannens lamm i fortsättningen, fisket i Siljan är det inte något bevänt med.
Hovleverantör! Skitkul. Undrar om Findus kommer att trycka det på sin lasagne?
Jag såg en förpackning som det stod Täby kalopps på, undrar om den blev såld.
Någon samlare borde vara intresserad åtminstone!
För att vara på den säkra sidan kanske man ska ta mynningsladdarn och gå ut och
brassa på rakt in den älgflock som går här och betar just nu eller skjuta dovhjortarna som rymde från Bofors´hägn för många år sedan. Vi kan också välja till vildsvin till menyn men då ska det nog vara grövre artilleri.
Kvidden går snart till i bäcken och te på musöron (björkens) samt nässelsoppa blir snart aktuellt och till påsken kanske det finns några harar att ta som hjälp för att tjuvmjölka grannens kor så man kan göra sitt eget smör och ysta.
Då vore det väl skråen om inte man ska leva naturnära med garanterat närproducerad mat. Och giftfritt? Och inte tär man särskilt på djurbeståndet för det är många fyrbenta som lufsar runt här i våra trakter.
…och så blir det till att gräva upp potatislandet och odla lite rovor också! Farmor och farfar framstår som ekologiska föredömen med sitt närproducerade hushåll och fisk från sjön, bär från skogen och torrtoa dessutom.
Det är så skrämmande. Man känner sig så maktlös. Och lurad. Bra att du kollade och skrev!
Lite mer konsumentmakt kanske? Men om den främst är inriktad på låga priser är det ju inte heller bra. Det blir att lusläsa förpackningar i fortsättningen. Och köpa från fiskaffären så ofta det bara går. Leta upp gårdsbutiker för kött.
Det var på åttiotalet. Studieförbu(n)det Vuxenskolan ordnade kurser i hur man lägger kompost och odlar naturligt med gössel. Vi var några stycken som tyckte vi skulle stödja Vuxenskolan i deras strävan och gjorde en cirkel. Egentligen var det ett förbaskat tråkigt ämne vi skulle behandla i åtta möten men vi lyckades ta oss igenom det hela. Det roligaste var när vi pratade om kompost (ja själva ämnet är väl inte så upplyftande) och en av deltagarna, i övrigt ganska medveten om ”hur man gör eller borde göra” och boende mitt ute på landet med stora ägor, sa att hon lade potatisskal och kaffesump och annat i soporna så kommun fick ta hand ôm´et.
Ingen blev direkt upprörd och några smått roade och en del skrattade högt. Inget hyckleri där inte.
I dessa otrendiga trakter gör vi fortfarande så. Sopsortering verkar inte vara något för Stockholmare. Att jag agerar soppolis ibland och plockar upp skrymmande kartonger ur sopbingen beror mest på att den blir så fort full annars!
Nu ska jag vara tråkig igen.
Fiskarna åker inte på nån slags lyxkryssning. De fraktas i stora frysrum i speciella fartyg som har oerhört låg bränsleförbrukning per tonkilometer. Mycket mindre än om de skulle ha fraktats på järnväg.
Detta finns det detaljerade redogörelser för på många ställen på nätet.
Vad vi än gör så kommer det att vara så. Om vi absolut ska minimera koldioxidutsläpp så finns det så mycket annat än fisktransporter i specialfartyg som är effektivare att angripa. Till och med att åka kollektivt med buss ger större utsläpp per tonkilometer. Mycket större. Men det verkar ju vara OK. Till och med rekommendabelt.
Våra bilresor och flygresor ligger ett par storleksordningar högre på syndaskalan.
Jag själv då? Inte bättre än nån annan. Men har kanske lite bättre koll på verkligheten än den store hvide flok som på bästa 08 manér förfasar sig över allt som verkar värt att förfasa sig över.
Det verkar dock som om Krav-märkningen väger in fler faktorer än vad MSC-märkningen gör, t.ex de dieseldrivna fryscontainrarna som drar upp miljöpåverkan. Så det får bli Krav-märkt i fortsättningen.
Att frysa in, frakta, tina upp, rensa, packa, frysa och så frakta igen måste rimligen påverka kvalitén. Alltför ofta har jag slängt fisk som luktat gammal när jag tinat upp den. Jag har tagit för givet att den legat för länge i min frys. Men nu inser jag att den kanske legat för länge någon annan stans.
Alltför ofta slängt fisk som luktat gammal? Verkligen? Kan jag inte påminna mig att vi råkat ut för, någonsin. Det är inte heller något som alla larmlyckliga tidningar berättat om. Det borde de ha gjort om det varit ett problem.
Min poäng var snarast att det kan vara bra att skaffa sig en uppfattning om problemets storleksordning innan man börjar känna sig lurad och besviken. Vi kör bil och flyger utan att bekymra oss speciellt mycket. Klimatkompenseringen är ju till exempel helt död. När klimatkompenserade du senast? Där har vi en miljöpåverkan som troligen är runt tusen gånger större än de här frakterna.
I vissa fall ligger fångstplatserna ganska långt borta och en lång båtresa blir nödvändig bara av den anledningen. Den båtresan är ju också en ”hemsk miljöbov” men den pratas det inte mycket om. Det är bara transporten till fiskförädlingsindustrin som verkar vara ett problem. Vilket jag inte tycker att den är.
En mycket värre miljöbov är i så fall transport av känslig tropisk frukt. Om man har miljösamvete bör man undvika sådana frukter som transporteras med flyg till Sverige. Och då blir det en hel del favoriter man måste avstå från.
Jag tror att många accepterar att fisk luktar rätt mycket fisk. Jag är lite känslig på den punkten. Om det luktar för mycket fisk om den upptinade torsken har den antingen varit dåligt fryst, eller varit fryst för länge och då duger den knappt till curry. Först sköljer jag den fiskluktande torsken i kallt vatten. Sedan får den ligga i citronvatten en stund i kylen. Om den fortfarande luktar för mycket efter det, slänger jag den.
I fiskaffären i grannskapet luktar det till exempel inte fisk överhuvudtaget och därför handlar jag där så ofta jag kan. När jag befinner mig på ställen som inte har någon fiskaffär får det bli fryst och som sagt, i fortsättningen Kravmärkt.
Visst finns det värre transporter än fiskets. Men nu råkade det här inlägget handla om torsk. En annan gång skriver jag kanske att vi bör äta mer morötter och inte så mycket tomater.
Senaste klimatkompenseringen var i februari, för min del, till den verkan det hava kan. Kollade att det var ett FN-certifierat system, men det är ju lite osäkert hur det fungerar ändå. Det är mer en principsak – jag tycker att flygbiljetterna borde vara dyrare.
Jo. Att tomater är tio gånger farligare för miljön än morötter är ju allmänt känt. Så det kan vara bra att byta ut en tomat mot en morot lite då och då. Visst.
Jag läste slarvigt. Såg inte att du klimatkompenserade i februari. Trodde inte att det var möjligt längre. Hur funkar det? Hur stor kostnad är det? Procent av biljettpriset eller fast kostnad per kilometer?
Flygbolagen/researrangörerna brukar ha en ruta att fylla i när man beställer biljetten och en ”räknemaskin” som relaterar kostnaden till reslängden. Man kan också välja en högre summa om man vill. Det finns en del lurendrejeriföretag i branschen, men det ser ut som om de vanligaste researrangörerna samarbetar med seriösa kompenserare.
Antar att den där rutan finns med bland alla tillval i form av kosher, veganmat, rullstol eller annat som man kan göra. Det har aldrig fallit mig in att läsa igenom den listan.
Om transporter; jo, SG, det finns mycket som är värre, nästan jämt. Men om man ska förändra någonting så tar det sådan tid om man bara ska ändra på det som är värst. Allt spelar ju roll.
Om Hue of Blue; Kul! Jag är ohemult imponerad av att du gjort en hel bok, Karin!
Om självförsörjning; ja, jag klarar potatisen i alla fall. http://kulturchefen.se/2012/05/07/jag-ar-sjalvforsorjande/
Jodå. Jag är ganska medveten om det.
Problemet är bara att det inte blir något resultat alls om man upprörs över något som knappt märks i form av miljöpåverkan och som det dessutom är mycket svårt att påverka.
Om man någon gång avstår från en längre flygresa så har man troligen gjort hundra eller tusen gånger mer åt CO2-utsläppen än om man konsekvent väljer närpackad fisk.
Jag flyger gärna. Och jag klimatkompenserar inte. Och jag är i likhet med de flesta inte så bekymrad för det. Då känns det väldigt ”miljöblint” att uppröras av något som knappt påverkar miljön överhuvud taget medan man glatt flyger långa distanser och kanske också kör bil emellanåt. Samt gläds åt tidiga jordgubbar eller använder avocado och andra flygfraktade råvaror i matlagningen.
Det blir inte så trovärdigt.
Vem är ”man” i det här fallet?
”Man” brukar användas när man (ursäkta) pratar om personer i allmänhet. Som i engelskans ”If one had to… whatever” eller liknande konstruktioner i andra språk.
Här borde man (ursäkta igen) kanske fundera över ett mera könsneutralt ord. Men den ansträngningen överlåter jag åt andra.
@Kulturchefen:Undrar om inte potatislagret börjar ta slut vid det här laget, för din del?
Boken? Äsch, den gamla trasan…
Se där, nu har vi Nesser igen i båset! Ohemult i Maskarna på Carmine Street.
Är det ett ord som uttrycker positiv inställning?
Jodå jag har Googlat!
hälsningar från en i vanliga fall inte särskilt ordpetig
Välkommen åter Nesser! Ohemult skulle jag nog bara använda i talspråk, eller (om det är frågan om en roman) i en dialog, till exempel på en loppmarknad: ”Kolla här, 50 dollar för den här fula plastgrejen. Fullständigt ohemult!”
Nu måste jag svära: Det är fanimej inte riktigt klokt!
Bra att du kollade, tack.
Trist hantering detta och inte så kul heller för de kinesiska fiskrensarna om de ska jobba ”strax över fryspunkten eller max 4 grader”. Om jag förstått de olika märkningarna rätt kan man med Kravmärkt räkna med att fisken inte rest jorden runt innan den hamnar i mataffärens frysdiskar.
Själv är jag lyckligt lottad med en fiskaffär runt knuten, men hur många har det?
Jag hålla med föregående talare! Det här är fanimej inte riktigt klokt!
Hoppsan, jag fick visst till en gammal pluralform där, fastän jag bara är jag.
Jag tycka alla former funka för att tycka illa om detta. Pluralis vulgaris. Singularis majestatis. Alla!
Och har ni förresten hört om när Gustav Adolf (då kronprins, senare Gustav VI Adolf) besökte Dalarna långt före du-reformen. Han hade hört talas om att man i detta landskap duade alla och frågade om det stämde. Den tillfrågade dalkarl’n svarade: ”Jo, vi säger du till alla, utom till däg och till far din.”