Kära nån, det här var inte lätt! Så många roliga och fantasifulla förslag i tävlingen om vad vi har för oss på bilden häromdagen. Några som är rätt dessutom! Och många som är uppåt väggarna fel, men väldigt kul.
Uma var snabbast och gissade dessutom alldeles rätt, liksom Margareta B. Musikanta hade flest gissningar, många fantasifulla och någon mycket träffande. Kicki och Hyttfogden bjöd på några initierade gissningar om borttappade glasögon, resp biljett. Byfånen menar att det kanske är någon filmmedverkan som förbereds, medan Malin misstänkte att vi ropat in en livlig ungtjur på auktion. Barbro A noterade ”patientbanden” och gissade på massagebehandling. Både Pysseliten och Kulturchefen antyder att jag skulle vara lite pryd (är jag väl inte!) och Emma bygger sin gissning på att jag är extremt färgkänslig (är jag, ja), SG på att jag är noga med språket (njavars) och Örjan på att jag skulle tycka det var pinsamt att göra bort mig (oh, nej då!).
Sådäääär, alla namnlappar i en stor skål. Redaktörn agerar Notarius publicus och drar lapp: Vinnare är *trumvirvel* … Uma som vinner en förpackning äkta havssalt, handtorkat i saltmuseet i Rosario! Och en till: Pysseliten, som får Thorfinns fina roman! Eva drar två vinnare på sitt håll, som får salt och Alsterdals Kvinnorna på stranden.
Fast förresten, jag tycker det borde vara lite fler vinster så jag tar och letar lite här i vårna för att se vad som finns liggande. En chokladkaka till syrran, kanske. He, he.
Och vad var det var vi gjorde? Jo som några anat föll vi för frestelsen att stoppa fötterna i ett fiskspa och låta firrarna nafsa i sig lite fnas och döda celler.
Om man är det minsta kittlig är det faktiskt VÄLDIGT svårt att hålla fötterna kvar i spat. Jag tror att firrarna i min balja var mycket större än i Evas, för hur ska man annars förklara att hon bara sitter där, medan jag sprattlar och viftar med tårna så att jag skrämmer bort fiskarna. Jättestora var de! Särskilt en baddare på en decimeter!
Resultatet då, undrar ni förstås. Jag blev jättenöjd och tycker att mina fötter blev lena som en barnkind. Eva tyckte det var OK, men hade väntat sig större skillnad. Även det antyder väl att mina firrar var både större och hungrigare, tycker jag nog.
Och när fötterna ändå 
var i fokus kom det här med tårnas längd på tal. Min pektå är längre än stortån, vilket jag trodde var det vanligaste. Men det är tydligen bara tio procent av befolkningen som har det så och det kallas ”grekisk fot”.
När stortån är längst är det en egyptisk fot. Det var tydligen så man sorterade de fallna på slagfälten under antiken. Lång pektå grek…
Och studerar man grekiska statyer ser man minsann att pektån är längst. Samt på frihetsgudinnan i New York, sannolikt på grund av grekisk inspiration. Kolla era tår nu. Om stortån är längst är det alltså en egyptisk fot. Om pektån är längst är den grekisk och om de tre första tårna är lika långa är det en romersk fot!
Uppdatering: Jag kom på en lysande idé (tycker jag allt), med anledning av alla begåvade svar på tävlingen, nämligen att lotta ut ett par exemplar av min egen lilla pigroman som tröstpris, samt lite annat som jag råkar ha dubbletter av. Såhär blev det.
Hue of Blue till Kulturchefen och Krönikören, Poeten med världens kortaste hår av Arthur Cravan till Örjan, Järnvägen Jorden av Jack Kerouac till Hyttis och Skogsgurra, samt den fascinerande Berättelsen om Pi av Yann Martell till bokslukerskan Margereta B. och Owls av Lynn Hughes till mång-gisserskan Musikanta. Ifall jag inte lyckas få fram adresserna på annat sätt skickar jag mail till er och efterlyser dem.
Haha! Så synd att det inte var mer spännande! Men duktigt av Uma att gissa rätt på en gång! Min fot är i alla fall typiskt klassisk grekisk – jag ska kolla in statyerna nästa gång jag är på något museum hur fötterna på dessa ser ut. Vad man lär sig av att läsa bloggar!
Rätt rafflande ändå för mig som är så in i norden kittlig! Fast en del förslag var ju väldigt intressanta, som din Skavlangissning, till exempel.
Jag hade skrivit ett JÄTTElångt och SUPERfyndigt svar som involverade fiskspa, gladsvart, återvinning och hotellets sköldpaddor men si – det gick inte att skicka kommentaren från Ipaden. Suck.
Men nu ska jag inte vara grinig utan säger Grattis! till vinnarna!
I min släkt drabbas en och annan av extremt lång stortå. Inte jag, men bland andra min mamma och min dotter. Det måste vara därför jag alltid haft en dragning till Egypten.
Men attans, det hade varit kul att läsa! Men du ingår i alla fall i den tröstprisutlottning som jag planerar lite senare idag. Återkommer om det!
Kolla uppdateringen av Vinnarna är…
Och skicka gärna lämplig vinstmottagaradress till min e-post
Nämen oj vad roligt! TACK! Min fot är grekisk och jag passerar hyfsat ofta ett ställe där man kan doppa fötterna i akvarium (Arlandas terminal 5), jag kanske tar mig tid någon gång.
Jag misstänker starkt att den grekiska foten är minst lika vanlig som de andra varianterna. För inte sjutton är det väl någon foträknare som kollat hur det egentligen ligger till?
Nej, du har nog rätt! Jag får nog göra en koll någon gång, lite diskret på yogan kanske …
Ja, tåräkning på yogan, där alla är barfota. Bra idé. Jag gör sammalunda och så kan vi jämföra våra resultat!
Tappert kämpade vi alla och visade fram fötterna … eller är det framfötterna man visar?
Apropå tår så fick jag veta en gång att det var konstnärligt med långa tår, det var då jag släppte alla försök på den konstnärliga banan.
Kul med alla kreativa förslag till förklaringar även om svaret var givet från början.
Och tack för chokladen, i alla fall.
Hur går det med viktminskningen?
Sabotageverksamheten är i full gång, vi talar inte mer om saken.
Själv då.
Det råder viss förvirring om min målvikt. Vid invägningen i onsdags hävdades det bestämt att jag nått målvikten, med viss marginal, dvs strax under 58 kg. Men jag anser att det är 56 som är målet, så jag får nog kämpa lite till.
Nej men ge dig nu, annars börjar jag med bull- och kakbombardemang. Jag har gott om ammunition.
Tack för extravinsten. Verkar vara annorlunda och spännande person.
http://www.kulturdelen.com/2010/12/14/bok-poeten-med-varldens-kortaste-har/
Har skickat lämplig postadress. Lite trattisar/trumpeter som återgåva?
Lite udda författare, verkligen. Förlaget Bakhåll letar upp bortglömda kändisar med lite kultstämpel, verkar det som. Tack för adresservice. Och jatack till trattisar eller trupetsvamp som muta till juryn; helt underbart! Omöjligt att välja vilket, så det överlåter jag till dig.
Välj då den svarta trumpeten – även känd som Dödstrumpeten (källa: Örjan). Soppan, som blir väldigt god, kanske ska ätas i dåligt ljus. Färgen är – intressant. Kanske kan användas som ersättning för Mårtens svartsoppa?
Svartisar it is, eftersom Örjan omtänksamt förmodade att det är lättare för mig att komma över trattisar på annat sätt.
Välkommen hem(?) förresten!
Aha juryn ska mutas, mjuk pepparkaka eller havreformar?
Havrekli.
Å SGs vägnar och egna får man tacka.
Jag anar ett fiffigt sätt att ordna lite gluggar i bokhyllan och därmed på skäl att köpa någon lite bok till.
Hmmm… Skulle kanske passat på och dela ut lite fler vinster.
Men åh så roligt! Det är generöst av dig. Och dessutom en bok som jag väldigt gärna vill läsa – jippie! Tack så mycket.
PS. Nu har du en mejladress till mig.
Bra. Bok kommer!
Glömde säga att jag kände igen ditt ansiktsuttryck eftersom jag har varit på fisk-spa. I Stockholm i och för sig, men samma upplevelse. Här kan du läsa: http://metrobloggen.se/antligenmandag/2011/02/10/atervinning_i_all_ara_eller_en_fisk_mellan_tarna/
Kul, visst var det läskigt, fast skönt. Och fruktansvärt kittligt. Men vilka små firrar det var i din balja!