Ni har väl inte missat Lottens julkalender? Varje dag finns en listigt utformad lucka där man med hjälp av ledtrådar ska försöka gissa vem som avses. Eftersom det är gissandet som är det roliga ska man inte ropa ut svaret när man kommit på det utan lämna en finurlig kommentar så att Lotten och alla som fattat vem det är fattar att man fattat.
Julkalendertraditionen har många år på nacken och som i alla traditionsfyllda sammanhang har det bildats sedvänjor och en alldeles egen julkalenderlingo.
Ett vanligt fenomen är ”att göra en blåsippa”. Uttrycket uppstod när en av kommentatorerna var helt övertygad om att rätt svar på dagens gåta var ”Blåsippan uti backarna står”. Allt stämde, tyckte hon, så det var bara att kliva in i kommentarsbåset med en kryptisk antydan om kallt om fötterna. (Man kan gärna gå in flera gånger och kommentera, för att hjälpa andra deltagare på traven.) En riktigt praktfull blåsippa består av flera gissningsledtrådar som alla är fel. Gissning och svar bör ligga så långt från varandra som möjligt. Just i detta ursprungsfall var det rätta svaret inte en barnvisa utan Einstein.
I går verkade luckan ovanligt lätt. Ledtrådarna var ett antal filmtitlar och så en bild på pianospelande händer. Den första filmen var ”Örnen har landat” som handlar om en planerad kidnappning av Churchill. Om man då vet att Frank Churchill var pianist, så är ju saken klar. I lagom inlindade termer lät jag kommentarsbåset förstå att jag hade gåtans lösning. När någon följde upp med att det handlade om motsatsen till midvinterblot, log jag nöjd. Just det: blod och svett.
Jag var så säker på min sak att jag lovade uppträda som blåsippa hela dagen idag, om det var så att jag mot förmodan hade fel. Det hade jag. Rätt svar var ungdomsförfattaren Anthony Horowitz!
Jag gjorde med andra ord en klassisk blåsippa i går, så jag började leta efter ett foto på mig själv iförd blåsippemundering. Visste ju precis hur det såg ut. Men när jag hittade det visade det sig vara ett tussilagokort. Jag var aldrig utklädd till blåsippa, som jag trodde.
Undrar vad en sådan miss kan heta i julkalendersammanhang?
Denna fantastiska tävling är så underbart utformad att man kan vinna hur fel man än har. Och just idag är jag lycklig vinnare av den fina Julkalender-T-shirt som Lotten lottar ut varje dag. Man kan hoppa in när som helst. Testa! Dagen lucka är förresten löjligt enkel!
Och kolla gärna hur ett lucksvar kan vara utformat. Inte nog med att man får fyllig information om i detta fall en ungdomsförfattare, man får också en pinfärsk intervju som Lotten genomfört med hans svenska översättare. Folkbildning the fun way!
Och om någon är nyfiken på hur årets tröja ser ut så kan de kolla hos mig. *smygskryter*
Ja igår var feruktansvärt svårt. Jag var helt inne på att det var Guillou, med hemliga agenter och samhällsfiender och allt. Rektorn kunde man säkert tolka om som styvfar osv.
Men när jag sen förstod att det var fel så förstod jag att det var Johnny Depp. Även om somliga detaljer inte gick ihop, men det var säkert för att jag inte kan hans filmer utan och innan. (Och hakke kunde ju och han skulle ju äta choklad till kaffet. Klart det var Depp!)
Så jag fick ihop en liten bukett jag med.
Grattis till tröjvinsten! Väldigt fin, den där tröjan. Ser fram mot försändelsen och funderar på om det inte vore kul om ett par innehavare av Lottens kalendertröjor oförhappandes stötte ihop någonstans. Lätt att hitta samtalsämnen i ett sånt läge, skulle jag tro.
Av den anledningen har jag gärna hemlisbloggartröjor på mig när jag är ute och reser. Men än har jag inte träffat någon som förtjust pekat på mig och ropat ”Tröja från Lotten!” eller nåt.
Däremot har jag fått förklara vad det hela handlar om. Dock har jag inte sett någon identifierbar irl-bekant i båset.
Plötsligt händer det… En av mina tidigare arbetsplatser delade ut ryggsäckar vid sitt hundraårsjubileum. Och en ryggsäcksägare berättade för mig nyligen hur hon träffat en annan ryggsäcksägare på ett tåg i norra Italien och blivit hembjuden på middag, följt med på en weekendutflykt och haft hur trevligt som helst!
Gratulerar oss allihopa! Ja, här plockas blåsippor hej vilt. Men halva nöjet är ju att sitta på läktaren tills någon därnere hojtar tillräckligt tydligt för att man ska komma in i matchen …
En hel del tid och skaparglädje som läggs ner på detta. Och det är ju precis det som gör det så roligt. Jag tror att de som oroar sig för hur det ska gå med vår BNP i december, om alla bara håller på och löser luckor i Lottens kalender, har alldeles fel. Det frigörs en mängd kreativ energi som kommer hela nationen till del.
Jag (som alltid fokuserar på väsentliga ting) undrar nu lite oroligt varför tussilagons omgivning är bortretuscherad. Var det månne ogräs runtikring?
Ack Lotten om jag det visste! Kortet är inklistrat i ett album av någon som tydligen tyckte att det borde friläggas och som därför KLIPPTE BORT bakgrunden. Vandalisering kallas sånt. Du har ju alldeles rätt i att det ofta är den oavsiktliga informationen i bakgrunden som är den intressanta. Det kanske till och med var en Skogsgurra i blåsippemundering där bredvid, vad vet jag!
PS, jag har ju alldeles glömt att berätta om gårdagens översättarintervju och hur imponerad jag är av all information som man mühenlos och nöjsamt får ta del av både i frågor och facit. Lägger nog in en länk på det i själva inlägget. Och tack för tröjan!
Förlåt, nu gick jag vilse i ett par dagar och läste detta först nu. En får tacka och säga detsamma: hjärnan nästan sprängs av all ny information som jag snubblar över ideligen.
Bloggtröjsvinnarekollega! Glad att LOTTEN föll på/för oss.
Dagens gissning/dagens blåsippa?
Nej, jag är helt säker på att det är en annan barnvisa idag.
Hej Örjan, medvinnare, grattis till tröjan! Men det kan du väl ändå inte mena att hela det bildade julkalenderbåset skulle ha fel och vara på väg mot en kollektiv blåsippa? Tanken svindlar!
Facit klart.
Sjätte? jag lyckades med i år.
Stor grämelse att jag missade Simon & Garfunkel. Min ungdom. Född -48.
Antagligen för att jag aldrig analyserade/översatte texten för mig själv när jag lyssnade. Lotten hade ju massor av ledtrådar.
Jag finner stort intresse av att , efter att facit kommit, läsa luckan igen. Kolla hur Lotten syftat/hintat. Och dessutom att läsa kommentarerna. Speciellt hur tänkt HB kan vara/är döljt i dessa.
Minns bl a att någon ang W Churchill skrev något om toalettbesök och citrusfrukt. OK den lyckades jag lösa innan midnatt
Visst är det märkligt hur ens tankar kör alldeles fast i fel spår ibland, eller bara kör fast. Det är en av poängerna med julkalendern, att ens tankebanor blir klarlagda, för att inte säga blottlagda!
Och jag glömde ju att säga att bilden är väldans rar. Vad håller frk Tussilago i handen?
En blåsippa kanske? Vet faktiskt inte. Vi bodde i en gammal skola och hittade allt möjligt på vinden. Jag tror att det är förklaringen till tussilagokostymen. Kanske fanns det konstgjorda blommor av olika slag och jag högg något färggrant som jag gillade. Såhär såg barndomshemmet ut. Pampigt, men helt omodernt och opraktiskt.
Det ser ut som om vi var en väldigt stor familj. Med sexlingar i åtta – tioårsåldern.
Det är inte sant.
Ser ut som gammal skolbyggnad pga alla fönster i bottenvåningen.
Stämmer bra. Bilden lär vara från början av 1900-talet och utöver skolbarn och lärare finns där också en svensk-nork flagga. Alltså troligen tagen före 1905. Fast när vi bodde där var det snickeri i bottenvåningen. Och vinden var enorm och fylld med intressanta kvarlämnade prylar från skoltiden.
Som jag minns vinden var den stor och tom, kanske inte så konstigt.
Tvätten hängdes däruppe. Hinkar med blöt tvätt, tre trappor upp, det måtte ha varit jobbigt.
Hoppsan, försökte fixa till bilden så att den funkar i Safari och då blev den plötsligt väldigt stor. Får väl vara det då.
Ja. Och familjen blev ju jähättestor! Var vi verkligen så många? Vart tog alla syskonen vägen?
Kan det vara en bloggträff, månne?
HUR gör man för att lägga in en bild i en kommentar?
Kul att du tipsade om Lottens kalender. Det gör att dammsugningen får vänta ännu en dag!
Jag var faktiskt blåsippa när jag var liten också men ville hellre vara en vallmo, som min bästis var. Hon fick ha RÖD klänning medan jag bara hade en fisblå…
Du var säkert fin som gul tussilago. Rosetten i håret var förstås också gul.
Ingrid
Hur gör man för att SE bilden, muttrar jag surt. Enligt sakkunskapen ska jag ha en annan webbläsare men min dator är för gammal, Vadå! bara 6 år, nästan ny. Den var i alla fall ny när jag köpte den
Oj, sorry, trodde det funkade, för det gjorde de andra bilderna denna gång. Det är bara Ängsbacksbilden du inte kan se, väl?
Musikanta, jag klarar bara att lägga in bilder i egna kommentarer och troligen gör jag det inte enligt regelboken, eftersom jag först postar kommentaren och sedan går in och redigerar (hittar inget annat sätt att göra det). Då måste jag ha bildens inläggningsadress, som finns på någon rad när man går in på ”redigera bild”, sedan går jag till redigera kommentar och väljer ”img” och klistrar in bildadressen där och vips, har man en bild i kommentaren.
Vallmo rules, rött och dramatiskt och lite exotiskt!
Det där med julförberedelser är lite överreklamerat, tycken nog alla som upptäckt Lottens kalender.
Hela julen är överreklamerad.
Men vi har i alla fall tagit fram halmbocken som Hyttis gjorde i forntiden. Och några andra markörer. Men inget knäckkok. Inga klenor.
Men idag blir det julstök. Löksoppa på ett par kilo stora lökar.
Tycker hedningarna i Granbergsdal.
Just så. Om man ger allt man gör mellan Lucia och julafton benämningen ”julstök”, så har man ju löst problemet. Om det nu var ett problem. Själv julstökar jag just nu i Tvåboköket med att vänta på en kommunal vattenmätarman, som ska sätta in ny vattenmätare i stället för den förra, antika, som led av personlighetsstörning och omvandlade sig till fontän, efter att ha frusit sönder.