Serier, sex, politik och mycket annat

Här diskuterar Johanna Koljonen, Bitte Andersson och Matilda Ruta den nya serieboom som framför allt unga kvinnor står för. Temat är serier, sex och politik och platsen är de nya lokaler som Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek just flyttat in i. Matilda ruta till höger ser fundersam ut. Bitte Andersson i mitten förklarar och Johanna Koljonen till vänster lyssnar uppmärksamt. Loka Kanarp deltog också, men hamnade utanför bild. En festprydd Branting undrar varthän det barkar och delar av publiken skymtar i speglarna.

Samtalet var ett av många under den programfyllda invigningsdagen som samtidigt var Arkivens dag. Jenny Wrangborg läste dikter, Göran Greider kommenterade samtiden (och Dala-Demokratens framtid). Stefan Löfven invigde och passade på att gratta till 110-års- jubiléet. Historiker diskuterade historiens betydelse och Maud Nycander och Kristina Lindström berättade om arbetet med sin film Palme.

En av Robert Nybergs teckningar som han gjort för Kommunal

Robert Nyberg berättade om hur hans finurliga, skarpa och roliga satirteckningar kommer till, ofta i dialog med beställarna.

Han bilder förlorar knappast i aktualitet allteftersom tiden går. Ofta får de förnyad aktualitet, gång på gång, genom att de verkliga händelserna verkar parodiera hans bilder. Någon risk att han ska få slut på ämnen och inspiration verkar det (tyvärr) inte finnas.

Jag hade ambitionen att anteckna under dagen, men i vimlet av intressanta debatter, trevliga människor, musik, sång, konst och annat blev det liksom inte av. Tittar på min lilla anteckningslapp och hittar följande från Klas Åmarks svar på frågan ”Varför historia?”:

I ett riktigt långt perspektiv kan man fundera på hur människor lyckat klara av att samexistera och fördela tillgängliga resurser. Det finns några länder som skiljer ut sig i världen, med en hyggligt och någorlunda jämn standard och fungerande demokratier. De nordiska folkrörelsedemokratierna hör dit. Då borde det vara historikernas uppgift att undersöka hur det blev så. Och det har han gjort.

Göran Salomonsson motiverar sitt historieintresse med några frågor: Vad är problemet? Och vems? Hur hamnade vi här? Och – som en intressant uppföljning – har vi hamnat på drift från det vi tänkte oss göra från början, så att vi i stället löser andra problem? Vad håller vi till exempel på med när vi talar om ”utrikes födda invandrare”?

Och de nya lokalerna då? Funktionella, trevliga och stora nog att rymma ett par mil arkivhandlingar och böcker. Då kan det vara värt flytten från Norra Bantorget till Flemingsberg. August Palm verkar i alla fall lika entusiastisk som vanligt, medan Hinke Bergegren är mer reserverad. Men hur det än är: här kan man alltid dyka ner i källorna.