Medan Peter Englund och Mo Yan ser över sina garderober och funderar på klatschiga repliker tills de ses, slickar vi övriga såren och förbereder oss för nästa år då kanske, kanske vår favorit kommer att få priset. Eller, som några av oss hoppas, vi själva.
Så medan PE och Mo Yan highfivar och har sig, glöder tangentborden.
Här är Skogsgurras försök. En lovande början, måste man ändå säga. Han har kallat det: Rätta sättet att börja en nobelprisvinnande kultur- och allmogeberättelse
Den uppmärksamma läsaren noterar nog att han har tagit fasta på Elmore Leonards 10 skrivregler, men vidareutvecklat dem efter eget kynne. Vilket är helt enligt Leonards egen idé, som han utvecklar i den längre artikel som det finns länk till i förra inlägget. Där konstaterar han nämligen att reglerna naturligtvis har undantag och att de verkligt skickliga författarna kan göra lite som de vill.
Grönköpings Veckoblad har engagerat sig i frågan om Svenska Akademiens bemanning och Skogsgurra har grävt i arkiven och hittat en rival om Nobelpriset.
Hade en så spännande förmiddag att jag glömde bort att lyssna/titta kl 13. Just då stod Kulturchefen i en provhytt. En av undertitlarna är för övrigt bibliotekschef, så var snäll och skvallra inte för min personal, ok?
Inte ett ord! Och risken att man ska missa nyheten är ju minimal, omskrivet, ombloggat och på alla sätt rapporterat som nobelpriset är.
Jag är dock så ordentlig att jag trots semester medelst smartfånen kollade beståndet och si, Mo Yan fanns och ytterligare titlar var redan beställda. Sagda personal sköter sig således fast chefen är på vift.
(Och det visste jag förstås redan.) (Jag har världens bästa personal.)
Så klart. De lär ha en duglig kultur/bibliotekchef i de där trakterna.
Jo, det sägs så. *nöjt om än lite fruset skrockande*
Jag har önskat mig en prenumeration på GV i julklapp.
Mycket bra önskan. Veckobladet lever och frodas. Ulf Schöldström är en av de allra bästa chefredaktörerna*. Trots alla mycket bra föregångare. Se bara till att förenkla för omgivningen och gör din julklappsönskan repetitiv.
Han transpirerar och han står bakom de flesta nya Vestlundpoemen. Dessutom är han mycket, MYCKET välklädd.
Jag med.
Huh? Är du MYCKET VÄLKLÄDD? Nåja, kanske inte så pjåkigt. Men MYCKET?
Kommentarerna lägger sig lite som de vill, men jag hoppas i alla fall att jultomten uppfattar mitt lilla bidrag till årets önskelista.
Några invändningar mot min klädkod?
Absolut inte. Men MYCKET? Äsch, släpp det.
Var hittade du den bilden?
Vänta, Teckna etc… Du?
Jojomän, eller som det heter numera: yo, yo man! Egen produktion.
PS Skogsgurra, du har beröm att hämta för ditt nobelprisvinnarkandidat-alster, kolla här.
Gärna beröm – men först ett rejält Nobelpris!