Och hur var namnet? Lördagstemat är Efternamn

Utomlands får jag ofta frågor om mitt efternamn. Englund? Same as England? Nej för sjutton, säger jag då och snart är jag intrasslad i en beskrivning av den nordiska naturen. Om man tänker sig en grupp träd, alltså en lund, på en äng… Om man då också råkar ha en Blomgren eller Bäckström i sällskapet kan man passa på att översätta deras namn också. ”Så poetiskt” svarar utlänningarna ofta ”som i Japan där man kan heta heta Körsbärsblomma eller som hos indianerna. Rinnande vattnet och Skrattande vinden!”

Lundström och Strandberg poetiska? Så hade jag inte sett det förut, men visst är de det. Och jag undrar om det finns något motsvarande på engelska, tyska och franska. Jag kan inte komma på några sådana namn. Annat än Bloom, då. Och tyskans Blum. Här nedanför har jag i alla fall letat ihop några bilder som med lite god vilja kan sägas illustrera våra poetiska naturbaserade efternamn.

Lundström

Blomgren

Sjögren

Berglund

Eklund

Övriga lördagstemabloggare är  Byfånen Gnuttan Helena Karin på Pettas Livsrummet musikanta Olgakatt Tack Musikanta för inspirerande teman under september! I oktober tar Karin på Pettas över och hennes teman är:

6 oktober    Ordstäv/ordspråk
13 oktober  Tid
20 oktober  Dialekt/folkmål
27 oktober  Färg

Det här inlägget postades i Lördagstema, Ord, Språk och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

18 svar på Och hur var namnet? Lördagstemat är Efternamn

  1. Karin på Pettas skriver:

    Ett roligt inslag om efternamn att återge dem i bild. Mitt namn är ju jättevackert!

  2. Karin på Pettas skriver:

    Jisses, vilken svenska jag skrev, men det får gå på kontot duvet morgonhuvud:). När man äntligen får sova ut så blir man inte piggare..man blir sömnigare.

    Ha en fin lördag i alla fall!

    • Karin skriver:

      Eh? Det är väl inget större fel på den svenskan. Kanske man skulle kunna tänka sig ett komma efter efternamn, men det går ju att förstå vad du menar. God lördag till er på Pettas också!

  3. Musikanta skriver:

    UNDERBART INLÄGG! Jag var också inne på naturnamnen, men då skulle mitt inlägg bli för långt så jag tänker skriva om dessa någon gång i framtiden. Men inte tänkte jag på att illustrera dem med så härliga bilder som du gör! Så det ska jag i alla fall låta bli.
    Så roligt med så olika tolkningar som har kommit upp hittills!
    Ingrid, som är överförtjust över responsen på sina lördagsteman.

  4. Skogsgurra skriver:

    Och inte blir det lättare om man råkar heta nästan Gunner i förnamn. Vid senaste besöket i Cornwall blev det problem. Både Gunner och England – blev för mycket. Tror att Gunner Kornevall hade varit lättare att acceptera för lokalpatrioterna.

    • Karin skriver:

      Oj! Var det Hyttfogden som fick dig fri mot borgen eller snackade du dig ut?

      • Skogsgurra skriver:

        Du tänker kanske på den gången som hon skällde ut sheriffen i New Mexico? Han som tyckte att foreigners körde som krattor?
        Hon undrade om sheriffen själv någonsin varit utanför delstatsgränserna och om han någonsin gjorde annat än gled omkring på sin feta röv och trakasserade turister.

        Jag har kanske lagt till lite. Men en rejäl avhyvling fick han. Nej, det behövdes inte i Cornwall. Men det var påtagligt att resten av UK inte stod i hög kurs hos kung Arthurs undersåtar.

  5. Olgakatt skriver:

    Vilket tjusigt sätt att illustrera namnen. Kul det där att man i olika delar av världen har sina egna sätt att bilda namn. I Ryssland lär man kunna t ex heta Lilla moroten och jag träffade en gång en ryss vars namn betydde ungefär ”skrämmande”.

  6. Gnuttan skriver:

    Så har jag nog inte heller riktigt tänkt på de svenska/nordiska efternamnen, men visst är de ofta väldigt poetiska. Och fantastiska val av foton till att illustrera namnen dessutom; väldigt kreativt.

Kommentarer är stängda.