Naturens under

När sonen var i sexårsåldern bad han mig förklara det där med blommor och bin. Jag satte igång i god pedagogisk stil, men han hejdade mig snabbt. ”Men, mamma, blommor och bin, då?” Han menade verkligen blommor och bin. Så jag startade om och började en rätt trevande beskrivning av detta naturens under, hur bina ser till att sånt som ska föröka sig verkligen gör det. Möjligen stäcktes en lovande botanistkarriär där i sin linda, för jag hade inte riktigt koll på alla detaljer. Han tröttnade rätt snart på min förklaring.

Sedan dess har jag blivit lite bättre på sånt, men jag vet fortfarande inte vad alla blommor på tomten heter. En av de tidiga blommorna är en liten rödrosavit sak som ser rätt oansenlig ut. På sensommaren blir bladen vackert röda och orange. Blommorna är bara någon centimeter och bladen är hjärtformade. Undrar vad den kan heta?

Klicka på bilden så syns blommorna bättre.

Och världens bästa marktäckare, som trivs i skugga, håller alla ovälkomna växter stången, klarar mager mark OCH dessutom har de sötaste blå blommor man kan tänka sig. Den vet jag inte heller vad den heter. Men kungsängsliljan känner jag i alla fall igen och i går kom jag på en kungsängslilja och pärlhyacint som pussades. Ska bli intressant att se vad det kan bli  av den romansen.

 

 

Det här inlägget postades i Att odla, Livet och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

17 svar på Naturens under

  1. Cecilia N skriver:

    okänd2 tror jag är akleja.
    De kan finnas som blåvit också.

    • Karin skriver:

      Kan det vara akleja, tro? När du säger det ser jag ju att blommorna är lite aklejaaktiga, men växtsättet är så annorlunda, det är nästan som en liten buske. Ska ta bättre bilder på hela växten för förnyad konsultation. Väldigt tacksam är den i alla fall att ha i rabatten; den har överlevt 22 års vanvård.

  2. Cecilia N skriver:

    Marktäckaren är en vinka. (betonas som på finska)

  3. Pettas-Karin skriver:

    Den röda/rosa med små blommor är en sockblomma. Skulle jag inte ha vetat men har en sådan själv som jag har fått av Olgakatt:). Vinkan kallar vi till vinterilska…

    Fina bilder och ett bi fångade du också:)

    • Karin skriver:

      Sockblomma är det ju! Och när jag kollar på nätet visar det sig att den bör stå skuggigt och eftersom den har ett ytligt rotsystem bör den också vattnas under torrperioder. Min sockblomma måste vara av ett särdeles härdigt slag, för den står i full sol och vattnas aldrig. Tur att den inte kan läsa!

      Vinterilska??

  4. Olgakatt skriver:

    Kul att Karin kunde sockblomman efter att jag hade en planta med till Åland för två vårar sedan! Jag har både röd och gul men man odlar den ju mest för det vackra bladverkets skull och att det är en så bra marktäckare.
    ”Vinkan” heter Vinca minor på latin och kallas i Sverige vanligen vintergröna men har även andra namn. Vinterilska hade jag inte hört. Den är oerhört tacksam som marktäckare. Vissa vincaarter ger oss livräddande cellgiftsmediciner, bl a vincristin och vinblastin.

  5. Musikanta skriver:

    Rekommenderar Slottsträdgårdsmästarens blogg = http://gardener.blogg.se/ Han vet allt och svarar snällt på allt och har en väldigt intressant och vacker blogg. Läste inte alla kommentarer innan jag skrev min och ser att du fått svar på det mesta. Men du kan ju ha Sltrgm i åtanke om du behöver veta något en annan gång.
    Ingrid som har varit i Stockholm igen och inte hunnit läsa bloggar alls på sistone.

  6. Cecilia N skriver:

    Aha, jag fattade inte att de ljusgröna bladen hörde till sockblomman.
    Har aldrig hört talas om den sorten.

    • Karin skriver:

      Lite av en doldis, verkar det som, men lättskött och vacker på sensommaren och tidiga hösten också då bladen rodnar.

  7. hyttfogden skriver:

    Vintergröna hade vår granntant i Ärla över hela tomten och hur hon än rensade blev hon aldrig av med den, så vinterilska kanske är ett lämpligt namn. Jag försökte hjälpa henne och ibland tog vi verkliga krafttag och kändes oss för en stund som segrare men tro inte att vi lyckades.

    • Karin skriver:

      Hej Hyttis och välkommen hem!

      Men varför i allsindar ville din granne bli av med vinkan, jag menar vintergrönan? Den är ju hur fin som helst och håller ogräset i skick.

  8. hyttfogden skriver:

    Jorå, men det var inte bara ogräset som gick åt!

Kommentarer är stängda.