Club 33-märket på ryggen, Hahnenkam under skidorna och Wilde Kaiser i bakgrunden = Kitzbühel.
25 var det. Ja, vad sjutton gjorde jag när jag var 25? Läste några universitetsämnen samtidigt som jag varvade med olika jobb som färdledare för Club 33.
För sena tiders barn kan jag berätta att Club 33 var en resebyrå för ungdomar. Var man över 33 fick man inte åka med, för då var man inte ung längre.
Om studierna blev lidande av färdledandet? Jajamen! 
Eftersom det bland annat var franska på schemat försökte jag se lite fransk ut, men sluttentan gick ändå knaggligt. Professorn godkände mig dock, eftersom han förmodade att ”Fröken Englund ska väl ändå gifta sig, så det spelar ju inte så stor roll.”
Det var rätt fritt på den tiden. Man dröjde sig gärna kvar på resmålen, trots att terminen börjat och vips hade ett läsår till gått åt pipsvängen. Eller inte. Det är lite svårt att veta i efterhand, men jag tror att färdlederiet var väl så lärorikt och viktigt som studierna.
Men 1925 då, vad var det för slags år? Det ligger lite i historisk skugga, mellan två världskrig, före depressionen och rätt anonymt, verkar det som. Mitt i det glada tjugotalet. Men om man börjar leta lite hittar man trådar som löper vidare in i framtiden. I USA håller Ku Klux Klan sin första nationella kongress. I Italien tar Mussolini över som enväldig diktator. Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet (NSDAP), med Hitlers 25 teser, hade varit förbjudet under en tid, men tillåts igen 1925. Den första svenska fascisttidningen Nationen kommer ut med en upplaga på 3 000, som skulle öka till 10000.
Tecken i tiden, som ingen kunde ana då vart de skulle leda. Men som det kan vara värt att påminna sig och se upp för liknande tecken i vår tid.
Här i Sverige var vintern 1925 ovanligt varm.
Bilden är från Svenska Dagbladet 1925, med bildtexten ”Sommar i februari”. Ett resultat av den varma vintern blev att man höjde priset på is i början av sommaren.
Samtidigt presenteras en nyhet som skulle göra iskarlarna arbetslösa. Två svenska ingenjörer hade uppfunnit ett fungerande kylskåp och Elektrolux startar kylskåps-tillverkning.
Det var 25 det. Nu ska det bli spännande att se vad som hänt med siffran 25 på annat håll. Medbloggare och läsare önskas en god fredag!
Ja, käre tid, det var på den tiden flickor förutsattes BLI gifta!
En yrkesvägledare tyckte en gång att jag skulle satsa på det! (http://bastmattan.blogspot.se/2009/09/yrkesbortval.html)
Kanske har jag fel, och bara är nostalgisk) men jag får ofta en känsla av att vår generation hade roligare än dagens.
Margaretha
Underbart inlägg, fantastiska bilder och en avundsvärd sortireplik: ”Om detta är ett frieri…”!
Jag undrar också ibland om ungdomarna verkligen får vara unga idag. Sorglösa på det sätt som vi var.
Jobb för Club 33 var säkerligen lika lärorikt som kursen i franska.
Nuförtiden är man inom skolans värld ännu mer trångsynt vad gäller lärandets väsen, skulle jag vilja påstå. Nu är det i princip omöjligt att få ledigt från skolan för resor, till exempel. Skolan ska alltid prioriteras först, som om allt annat man kan göra med tiden är mindre värdefullt. Jag blir lite trött av slikt fyrkantigt tänkande. Och skyller det hela på Björklund.
Jag lärde mig i alla fall lite tyska, spanska och swahili på kuppen. Men min franska är fortfarande rätt knackig.
Du ser verkligen fransk ut på bilden, lite Pascale Petit över dig, minns du henne? Och franskan är det inget fel på:)
Men jag vet en ö dit vi kan resa och språkträna lite…
Man tackar för komplimangen och jag tror nog faktiskt att det var Pascale Petit som jag försökte efterlikna lite! Men franskan är i bedrövligt skick, så den behöver fräschas upp. Gärna på någon väldoftande ö!
På den ön är det risk att du lär dig Corsu i stället för franska. Men det är ju inte så illa det heller. Nu i Calvans och Camembertens trakter. Snabbtransport efter A75 och A71 idag. Bilder kommer.
Det är risker man får ta.
Calvados och Camembert? Det har jag aldrig testat tillsammans, men varför inte?
Blir inte så bra. Rökt bogfläsk och Calva funkar bättre.
Om du pratar med korsikansk brytning är risken stor att du antingen får anställning som tullare – eller blir haffad som terrorist på kontinenten.
Låter som en underbar och stärkande skola. Jag tycker också att skolan har blivit lite väl ”toppstyrd”. I alla fall vad det gäller att få ledigt utöver loven. Och ändå passerar många barn och ungdomar utan den kunskap de förmodas ta in… Skrämmande!
Mycket kul och intressant inlägg:).
Ha en fortsatt skön helg!
En något oväntad effekt blev att jag vande mig vid att ordna resor och utflykter för grupper, så när jag reser ”privat” kopplar jag av helt och hållet – reselederiet gjorde faktiskt att jag blev sämre på att organisera mig själv! Jobbar dock på det…
Det är intressant med våra olika inlägg i samma tema.
Och många aha-n uppstår när man minns hur det var en gång för länge sedan:)
Man blev ju gift, så var det ju och så sade man också. Mon dieu (ett av de få franska ord som jag kan;). Vilken tur att tider förändras ibland, många gånger till det bättre. Allt var inte bättre förr.
Och vad gäller varma vinterperioder så ser man att det har hänt förr också. Här ojar vi oss titt som tätt över väderleken och hur märklig den är. Den tycks ju alltid ha varit sådan
Tack för trevligt inlägg som fick mig att tänka till både på det ena och det andra. Kanske jag får revidera min fördom om siffran 25 :)
Gör det! Och jag som aldrig ens haft fördomar om 25, har inte haft någon uppfattning alls. Men det är ju förknippar med trevligheter som att juldagen är den 25:e och midsommar alltid är i vecka 25.
Så roliga varianter på temat 25 det blev! Ditt inägg är ju en lärorik historisk kavalkad.
Både vad beträffar fördomar om kvinnor och om en förskräckande politisk utveckling som känns oroligt aktuell även idag. Vad beträffar synen på kvinnor har det kanske inte heller bara blivit bättre, tyvärr. I alla fall behöver alla våra muslimska medsystrar en del draghjälp, tycks det.
Livets skola är ofta den bästa men inte alltid gångbar när man söker jobb vilket dagens ungdomar märker.
Ja det blev ju väldigt varierat på alla olika håll! Själv funderar jag lite över historieundervisningen. De dramatiska händelserna fick stor plats, men inte deras orsaker. Och det var ju nyttigt att påminnas om att sånt som vi tar för givet (t.ex. kylskåp) var en nyhet och lyx långt in på mitten av 1900-talet.
Så roligt att läsa om dina 25-minnen! Fördomar om kvinnor är ju så klart inte roligt, men det har trots allt ändrat sig en hel del på den fronten. Sedan får man ju vara glad för att jag faktiskt räknas som ung i några månader ännu, eller kanske ska det tolkas som jag kom över gränsen redan förra hösten?! Inte för att det spelar någon roll; har inte läggning för åldernoja helt enkelt, utan ser fram emot alla kommande år med lika stor glädje. ;-) Sedan var det ju otroligt hur mycket det faktiskt var som hände i 1925; uppstarten på mycket, både ont och sådant som kom att lätta alla våras vardag. :-)
Gnuttan, jag tror att ”ung-gränsen” har flyttats något decennium. Diskuterade detta med några personer strax under fyrtio och ingen av dem ansåg sig vara medelålders. Eller ens yngre medelålder. De var unga, helt enkelt. Jag tror deras gräns gick vid ungefär fyrtiofem…
Jag är snart 38 och har aldrig haft ett riktigt jobb, det kan vara det som gör att jag fortfarande känner mig ung. Och då inte ung som i ung och nyponfräsch, utan som ung och ovetandes och okunnig. När min mamma fyllde 38 var jag 18. Hon var definitivt medelålders då. Stod stadigt ekonomiskt, socialt och arbetsmässigt. Självsäker. Jag hoppas att det ska ha hänt mig inom tio år, det verkar ändå lugnare att vara medelålders än att vara ung.
Tack så väldigt mycket för att du skriver Karin, jag är otroligt glad för allt du berättar för mig som jag inte känner till, och att du berättar så vackert och stiligt!
Hej Mina och välkommen hit! Tack för din fina kommentar som fick mig att tänka på min mamma. Hon var en väldigt levande och livlig person, som aldrig kände sig riktigt vuxen. ”Konstigt” sade hon i åttioårsåldern, ”det verkar som om jag aldrig hann bli vuxen innan jag blev gammal”. Och jag förklarade för henne att det kanske inte var så dumt ändå. Själv tror jag att vi bär med oss våra olika åldrar inom oss. Och jag tror inte att du är ovetandes och okunnig!