Fredagstema denna vecka är kontraster.
För många år sedan såg jag en scen som gjorde mig så arg så att… så att jag gick raka vägen till hotellrummet och hämtade mina målargrejer. Man hade bestämt sig för att bygga en pool, trots att sötvattnet behövdes till annat och trots att Indiska oceanen låg intill, med skyddande korallrev mot hajar och höga vågor. En perfekt pool.
Trettio man hade utrustats med hackor och spadar och enkla skottkärror. Den stora poolen skulle handgrävas. Mödosamt, spadtag för spadtag östes jorden i kärrorna, som kördes uppför slänten. Billigare än att använda grävskopa. En byggansvarig hotell-människa kom ut och tittade till det hela då och då. Det handlade alltså inte om något missförstånd, som jag trodde först. Det var meningen att dessa män skulle arbeta i stekande sol hela dagarna. Gropen vidgades sakta och jorden torkade till en ljusröd nyans där solen låg på. Längs sidorna där fukten stannade kvar lite till var den mörkare rödbrun.
Männens kroppar blev efterhand täckta av rött damm, men deras svett gjorde att det röda blandades med stråk av mörkare rödbrunt och till sist såg man knappt skillnad på jord och människa. Bakom den mättade färgskalan, från brunsvart till terracotta, låg hotellet med sina bländvita väggar.
Jag tog några steg bakåt för att det inte skulle märkas att jag målade scenen. Då syntes det ännu tydligare: kontrasterna mellan slitet i den heta dammiga gropen och svalkan bakom de vita hotellväggarna. Det var under varmaste tiden på dagen och alla hotellgäster hade stängt balkongdörrarna, satt på luftkonditioneringen och dragit för spjäljalusierna, för en stunds vila.
I vanlig ordning gav jag bort min målning när den var klar. Det var ett engelskt par som faktiskt fattade vad jag menade med den, och då tyckte jag att den passade som avskeds-present när de flyttade tillbaka till England. Men den här skissen finns kvar och även om den inte riktigt fångar den dallrande hettan vid ekvatorn, tycker jag att den kan illustrera temat Kontraster. Så här är den, den blivande swimmingpoolen vid Indiska Oceanen.
Din skiss dallrar, den är full av liv – hoppas du målar ofta och mycket, inte enbart med ord! Tack för din ilska, vrede är kanske ett bättre ord för det du målade.
Tack Margareta! Det är den ständiga planen – att måla – men på något sätt unnar jag mig inte det. Jag tror att jag tycker att det är för lyxigt. Ska ta ett allvarligt samtal med mig själv om det där.
Karin! Vilken fantastisk tolkning av dagens tema.
Kontraster i allra HÖGSTA grad!
Förstår att du REAGERADE över att se dem arbeta under gassande sol dag ut och dag in.
Jag tycker mkt om din målning. Den är SÅ levande.
Varmt välkommen till temat!
Tack! Och tack! Det var en sådan där dag då jag hade stött på den ena upprörande situationen efter den andra och så detta ovanpå allt. Orimligt. Jag frågade faktiskt någon byggansvarig om det inte vore en bra idé att förlägga arbetet till tider då det inte var som allra hetast, men fick till svar dels att jag inte hade med saken att göra dels att det var bråttom.
Men om jag inte hade målat scenen hade jag säkert glömt allt vid det här laget. Det är en bra idé att alltid ha ett skissblock och helst färger också i bagaget.
Jag är glad att du tänker ha ett allvarligt (skrev du så egentligen?:)) samtal med dig själv. Du ska ju måla så mycket du bara hinner.
Underbar, beskrivande bild, också ordligt och känslomässigt. Jag upprörs också av liknande situationer. Tänkte osökt på slavarbete.
Roligt att du kommer med i fredagstemat. Härligt!
Karin
Kul idé det här med ett gemensamt tema som tar sig så många vitt skilda uttryck. Som dina underhållande ko-ntraster.
Kan nog behövas en moderator här.
Jordbruksarbete innebär ungefär samma möda. Är det det faktum att du själv och andra, som inte är lika vana vid solen, dragit er tillbaka till svalkan för lite vila som gör dig arg? Eller att grabbarna får tjäna lite pengar?
Tja, jag hade väl knappast reagerat om det inte varit för att slamret störde min siesta… Nej, sorry, ironi ska man akta sig för. Allvarligt talat är det ovanligt att man förlägger arbetet till just de hetaste timmarna efter tolv. Hela projektet var misskött. Och det blev dessutom fullständigt misslyckat, kunde jag konstatera vid ett besök för ett par år sedan.
Bra taget. Förstår att det var kontrasten mer än indignationen.
Nja, inte bara. Skulle kunna skriva en roman om det där…
Välkommen i fredagstemat!
En utmärkt tolkning av dagens tema! Denna typ av kontraster kan inte påtalas för ofta.
Men jag hoppas att man tog in havsvatten i poolen när den blev klar och sparade på färskvattnet!
Nej, det sorgliga var ju att man använde färskvatten och förstörde det med klor så att det inte gick att använda till något vettigt efteråt heller.
Kul med temat! Nu ska jag ta en rundtur och kolla vad det blivit hos olika deltagare.
Välkommen till fredagsbloggen! Kontraster – eller kanske rättare sagt orättvisor – av det här slaget är ju nästan det första man tänker på när man hör ordet. På kontrasten mellan välmående och lyckliga barn i Sverige och de svältande barnen på olika håll i världen t.ex. Visst har du fått fram den dallrande hettan i din målning och kontrasten med det vita luftkonditionerade hotellet.
En kontrast är det väl också att det här jobbet kunde en svensk grävmaskinist utfört på några dagar ensam. Samtidigt så försörjer man fler i U-länderna genom att arbetet utförs manuellt, som din bror påpekar. Men ingen – vare sig det är U- eller I-land skulle behöva arbeta mitt på dagen när solen är som hetast.
Ingrid, som önskar dig en skön fortsättning på helgen.
Kalla mig gärna orealistisk, men jag tänkte så här: Om man hade frågat alla turister på plats om de inte tyckte att det vore en bra idé att starta en frukt- och grönsaksodling intill hotellet, i stället för poolbygget; en lokal handelsträdgård som ger jobb åt många och färsk frukt och grönsaker till hotellet. Då hade nog många svarat ja, det låter ju bra. Pool behövs inte, när vi ändå har havet alldeles intill. Men sådana frågor ställdes inte, tyvärr.
Måste anmäla avvikande uppfattning igen.
Om samtliga turister bestått av engagerade och upprörda medelålders skandinaviska damer så kanske svaret blivit det du säger.
Nu är kunderna vanligen mycket utspädda med olika nationaliteter, åldrar, kön och social bakgrund. Och svaret på den förmodade enkäten skulle troligen inte bli det samma. Jag tror att det blivit sådant att grabbarna i alla fall fått gräva sin grop.
Sommaren 1959 var en riktig praktsommar. En sån där som gick till historien som sooolig och vaaarm. Hela den sommaren jobbade jag och några andra praktikanter på slaggtippen i Borlänge. Varmt, visst. Svettigt att gräva fundamentgropar för kraftledningsstolpar, visst. Men ingen av oss tyckte att det var olidligt på något vis. Ingen siesta. Rätt dåligt betalt var det också.
Möjligen är det lite varmare vid ekvatorn än i Borlänge. Möjligen var det också så att era insatser i kraftledningsbranschen var samhällsnyttigare än poolprojektet. Och möjligen, möjligen skulle ni ha blivit lite missnöjda om alla andra hade fått långrast mitt på dagen på grund av hettan, medan ni var tvungna att streta på.
Det där med västerländsk turism är inte oproblematiskt i länder som har knappa resurser för egen del, men olika former av ”ekoturism” börjar vinna mark. Eller marknadsandelar, då. Numera förväntar sig ens turister från Storbritannien att få färsk lax influgen från Skottland, när de åker på flodsafari på Zambesifloden. Det gjorde de för ett par decennier sedan.
Möjligen. Men så kände vi det inte. Kolla sommaren 1959. Du kanske minns den själv.
Fast luftfuktigheten då? Känns varmare när den ligger nära 100%
Nej. Inte varmare. Men svettigare. Vid stranden blir den aldrig så hög.
https://www.karinenglund.com/wp-content/uploads/2012/02/låg-lön.jpg
Ganska mångtydigt. Bäst att lägga ner.
Du vann – säger vi.