Bokcirkel med brownies och författarchat

På Svartbäcksgatan i Uppsala och på Lilla Nygatan i Stockholm ligger The English Bookshop, ett par trivsamma ställen som också ordnar bokcirklar.

Idag var det den skotska författaren Helen Fitzgeralds bok The Donor som diskuterades, en bok som är svår att placera i någon genre. Sourir noir. Dilemma-litteratur. Svart humor. Relationsdrama på mörk botten.

Extra bonus i kväll var uppkopplingen till författaren, så att vi kunde ställa frågor till henne. En effektiv form med bra diskussioner i gruppen och frågor direkt till författaren vartefter som vi undrade över något.

Helen Fitzgerald svarade snabbt och svaren lästes upp för gruppen. Fördelen var att vi kunde prata på utan att hon hörde vad vi sa och det var bara det vi faktiskt ville fråga henne om som förmedlades. Annars kan uppkopplingar av det här slaget bli mer hämmande än stimulerande.

Boken handlar om två systrar som drabbats av samma obotliga njursjukdom och måste hitta varsin donator, eller ha turen att någon med matchande njurar dör. Boken första mening är ”Det var mycket goda nyheter. Någon hade just dött.”

Gruppen undrade om hon medvetet valt en lätt ton för ett svårt ämne och hon svarade att det faller sig naturligt eftersom hon dels bor i Glasgow och dels kommer från en familj där galghumor är det gängse uttryckssättet: ”När min pappa diagnosticerades med en hjärntumör var hans kommentar ’Well, at least I have my sense of tumor intact!'”

Varför har hon valt ett manligt berättarperspektiv, i alla fall delvis? ”Oj”, svarade Fitzgerald, ”det prövade jag först, men det funkade inte för mig, så jag valde att berätta med en av systrarna som bokens jag. Fast det märks tydligen att det egentligen var pappas perspektiv som jag började med.” Ja, det gör det allt, men det funkar.

På frågan om hon visste från början hur boken skulle sluta, svarar hon att jo, det visste hon, men några av bipersonerna har inte riktigt följt hennes intentioner.

”För den här boken hade jag en utarbetad plan. Men tidigare böcker har jag bara skrivit på och det är på sätt och vis roligare.”

Vi undrar förstås varför och hur då roligare. ”För att jag gillar att bli överraskad. För att det är spännande att se hur det går!”

Bokcirklar är ett väldigt trevligt sätt att umgås kring böcker, med eller utan deltagande författare. Och på den engelska bokhandeln får man också te och brownies, of course!

Tiffany vidarebefordrar gruppens frågor till Helen Fitzgerald. Vi lovade att spara en brownie till Helen.