Oj då, nu har en ny månad rullat på och jag har inte kollat augusti månads nya ord, förrän nu: paddagogik enligt språkrådet. Från iPad (paddan alltså) och det syftar på använd-ningen av pekplattan inom undervisningen, kanske framförallt inom förskolan. För mig låter det lite för mycket som produktplacering, ett alltför konstruerat ord för att det ska få fäste.
De flesta ungar (två av tre!) använder datorer, telefoner, digitala ritbrädor och olika pekplattor för att rita, lyssna på musik, leta upp olika Bollibompa-spel och övningar. Kopplingen till just iPad känns lite för snäv.
Fast vem vet. Begreppet ”padda” verkar användas för vilken pekplatta som helst, som i ”Samsung blir först med padda i Sverige” (i datortidningen IDG.se, 25 november 2010).
Tja, vi googlar ju när vi söker på nätet. Och då behöver det ju inte ens vara Google som vi använder. Det räcker ju med att slå upp nån på eniro eller något på wikipedia eller nåt annat.
Så sant. Dessutom vet jag inte riktigt vad alternativen skulle vara. elektronikbaserad undervisning? Dataprylpedagogik? Där kanske paddagogiken vinner trots allt.
Jag tänker på Walkman Sonys lilla kassettbandspelare som ju gav namn åt alla bärbara spelare. Och på de som använder en hoover i engelsktalande länder men menar en dammsugare. De hoovrar, hoovering, när de dammsuger.
Ja, precis. Varumärkesdegenerering heter det visst, som i frigolit, gladpack, masonit och wettextrasa. Och kanske det handlar om en slags eponym, men det måste jag nog fundera på. http://users.tinyonline.co.uk/gswithenbank/eponyms.htm
Och termos – vad eponym är vet jag inte och du får berätta, jag tänker inte googla! Kram
Jag tror det betyder namngivare, ungefär. Så när lord Sandwich ville ha en bit skinka mellan två brödskivor (för att inte bli kladdig om fingrarna när han spelade kort) gav han namn till dubbelmackan, som då räknas som en eponym. Jag tror att en äkta eponym ska ha en person som upphov som ampere, bojkott, diesel och sadism. De flesta eponymer verkar handla om sjukdomar, blommor eller mått. Men det där med att ett varumärke blir så vanligt att det med tiden betecknar allt av samma (gladpack för tunn plast) sort känns som lite annorlunda, språkligt sätt. En underavdelning av eponymer, kanske?