Stjärnflockan blommar för fullt och brer gärna ut sig i rabatten. Den gillar att man delar den och finner sig lätt tillrätta var man än placerar den och den ser ut som en riktig blomma ska se ut, tycker jag.
Jo då, det gör blåklockor, prästkragar, förgätmigej, vallmo, klöver, midsommarblomster och alla andra blommor också, var och en på sitt sätt, men stjärnflockan inkarnerar på något sätt själva blommans idé. Blomman an sich, så att säga. Mer blomma än såhär kan det inte bli.
Dessutom lär den vara både ”magstärkande” och aptitretande, enligt den innehållsrika boken Nyttans växter av Kerstin Ljungqvist.
En annan favoritblomma, den trebladiga trillium är en indiansk växt som visar sig vara en riktig hejare på både det ena och 
det andra. Den är till exempel antiseptisk och blodstillande och dessutom bra för att sätta fart på förlossningar. Och trolldruvan, som också finns i paradrabatten, kan man använda för att bekämpa vägglöss med, om behov skulle uppstå.
Tagen tidigt på morgonen? Är det daggdroppar man ser på kronbladen? (OK med fuskstänkta också, effekten är lika god).
Min reaktion på bilden var: ”Big Bang!” Allt rör sig ut från ett centrum. Inte bara hylleblad och de små delblommorna utan hela växten strålar ut från centrum. Kraftfullt.
Big Bang som en blomma som slår ut… trevlig tanke!
Bilden är tagen mellan regnskurarna, av ljuset att döma ungefär halv fyra på eftermiddagen och blomman klarade sig fint helt utan styling.