Sista katakresinlägget för den här veckan, jag lovar. Nu handlar det om bildkatakres igen. Illustrationer som inte illustrerar det de ska, utan berättar en annan historia än texten, eller som bara är obegripliga. Här är en bild ur min lilla samling med rubriken ”Huh?”
En tidningsartikel 
försökte under värsta finanskrisen förklara att det egentligen inte var något fel på det rådande ekonomiska systemet. Det är bara en smula opassligt just nu, men det går snart över, ska ni se. Och så detta lejon som illustration! Bildredaktören verkar inte riktigt tro på artikelns budskap.
”Nu ska vi inte grotta ner oss i vad som gick på tok, utan ta fasta på det som gick bra”, uppmanas läsaren. Men det läsaren ser, är ett dödligt sårat lejon som segnar ner, ymnigt blödande, med ryggraden genomstungen av tre långa pilar. Man undrar sorgset hur lejonet ska tackla en sådan uppmaning. (Och varför kom jag plötsligt att att tänka på Försäkringskassan?)
Om man råkar använda en verbal bild felaktigt kan man alltid räkna med att någon rättar en. Som i: ”Vi stod på avgrundens rand, men sedan dess har vi tagit ett rejält kliv framåt.” Jag gillar språkpoliser som ingriper när det blir för galet. Som ”gör husrannsakan i bloggosfären i jakt på olaga språkbruk, brott mot grammatiken, grov egenmäktighet med ord samt anstiftan till språkmord”, enligt en språkpolis som verkar ha tagit time-out. Mycket läsvärd är den skrattande språkpolisen. Men var finns bildpoliserna? Med tilltagande bildskval behövs de verkligen.
