Hissen har varit avstängd några veckor. Det medför en del olägenheter, som att det är motigare att ta sig ner till grovsoprummet med skrymmande bråte, eller för den delen till soptunnan med dagens soppåse.
Och tvätten samlas på hög, eftersom tvättstugan ligger i källaren. Jag har arbetat mig igenom bortglömda klädlager och hittat helt användbara plagg, som gjort att jag hela tiden kan skjuta upp tvätten någon dag till. Men nu är det slut på det. I botten på byrålådan med underkläder finns bara några sällan använda sport-BH kvar.
BH som BH tänkte jag först, men då tänkte jag fel. En intensiv kamp vidtog och jag drog mig till minnes en instruktion om hur man tar på sig en sport-BH, som jag läst någonstans, för länge sedan.
Den inleds med uppmaningen att man ska närma sig sin BH med tillförsikt och skapa en mental bild av att man KOMMER att få på sig den. Mycket användbart och jag uppskattade särskilt rådet att inta attackposition med fötterna stadigt i golvet, axelbrett isär och lätt böjda knän. Det hjälper också att utstöta krigarläten vid de riktigt kritiska momenten. KIAI!!!
Instruktionen består av tolv hjälpsamma punkter och det hela avslutas med kommentaren att man inte ska få panik om man inte lyckas lokalisera de två bröst som nämns i punkt 12. De finns säkert någonstans i närheten. Här är hela instruktionen.
Men detta är inte något jag tänker utsätta mig för dagligen, så nu står valet mellan handtvätt i badrummet eller trapporna ner till tvättstugan.
Det låter besvärligt det där, mina Sloggi klarar jag utan bruksanvisning och något annat vägrar jag använda sedan jag gjorde bröstreduktionen. Tack ock lov.
Men nu är det nog läge för en helyllebh. Det är svinkallt, -27 i morse och jag har stått vid postlådan och väntat på en bok i ett par dagar. Kommer den inte snart?
Men kära nån, 27 grader kallt och ingen värmande bok om Afrika. I morgon, hoppeligen?